Avreglerade apotek hotar patientsäkerheten

av Robert Bielecki

En medlemsenkät som Sveriges Farmaceuter genomfört visar att bara 12 procent av anställda inom apoteken har tid till egenvårdsarbete, samtidigt som en överväldigande majoritet anser att de behövs i det arbetet. Fyra år har nu gått sedan apoteken avreglerades och släpptes lös på den fria marknaden. Vilka har gynnats av det beslutet? Patienter och brukare eller riskkapitalister och de stora vårdkoncernernas ägare?

Det står klart att läkemedelsrådgivningen har blivit kraftigt försämrad sedan den 1 juli 2009, då avregleringen ägde rum. Det visar en rapport från Statskontoret från maj i år.
Det innebär en risk för patientsäkerheten, då många anställda inom apoteken upplever att de inte får tillräcklig vidareutbildning och känner att de saknar kunskap om bland annat nya läkemedel som kommer ut på marknaden.
– Man kan inte undandra sig misstanken att den oerhört hårdnan­de konkurrensen på detaljhandelsområdet på apotekssidan har inneburit ett väldigt fokus på lönsamhet och effektivitet. Man har slimmat och trimmat organisationer och personalstyrkor, vilket givetvis kan ha fått de här effekterna. Man har i varje fall inte i tillräcklig omfattning haft fokus på att upprätthålla en bra kompetensnivå hos sina medarbetare, säger Thony Björk, ordförande för Sveriges Farmaceuter, till Svensk ­Farmaci angående rapporten.

Vidare visar en medlemsenkät som Sveriges Farmaceuter har genomfört att bara 12 procent av de anställda på apoteken känner att de har tid till egenvårdsarbete, samtidigt som en överväldigande majoritet anser att de behövs i det arbetet.
Patientmaktsutredningen definie­rar begreppet egenvård såsom ­”hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimrad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra”.
– Att apoteken tillhandahåller allt fler potenta läkemedel receptfritt ställer större krav på att farmaceuter måste finnas närvarande i egenvård­en. Enkätsvaren tyder på att man vill jobba i egenvården, men att man ­inte hinner eller får göra det, säger Clary Holtendal, professionsrådgivare på Sveriges Farmaceuter.

Patientsäkerheten upplevs vara mer hotad sedan avregleringen. Samtidigt gör riskkapitalbolagen ­enorma vinster på apoteken. Hur stora dessa är får skattebetalarna dock inte veta, då regeringen har hemligstämplat de uppgifterna. ”Det handlar om företagshemligheter”, hävdar socialminister Göran Hägglund (KD), trots att det var statligt ägda, d v s skattebetalarnas, apotek som såldes ut. Priveq Investment, som sålde apotekskedjan Vårdapoteket till konkurrenten Hjärtat, inkasserade däremot en dubblering av summan de köpte apoteket av från början.
Läkemedelsverket har också hemligstämplat all information om ­brister i inspektionsrapporterna, enligt en granskning som SVT gjorde hösten 2012. Det gällde brister angående personal och organisation, recepthantering, lokaler och utrustning, beredning av läkemedel, egenkontroll och dokumentation.
Just dokumentationen var den vanligaste bristen, ett problem som kan leda till att patienter får fel mediciner. SVT överklagade beslutet, men Kammarrätten gav Läkemedels­verket rätt i beslutet att hemligstämp­la informationen.

Avregleringen av apoteket har alltså lett till ett hemlighetsmakeri vad gäller vinstuttag, brister i verksamheten, personal som inte får tid till det de känner är viktigt och personal som inte vidare kompetensutvecklas.
Garanterat är att de enorma vinsterna som riskkapitalbolag gör ­istället skulle kunna gå till verksamheten för att täcka upp de brister som finns, men som nu slussas ut till aktieutdel­ningar och skatteparadis.
Det man inte äger kan inte kontrolleras. Kampen mot vinster i välfärden och mot nedskärningar och privatiseringar är akut.
Den 21 september demonstrerar vi runt om i hela landet mot den nyliberala politiken. Det är dags att ta tillbaka välfärden till allmänheten och där de stora behoven finns.