Haninge antog klimatstrategi för ökade utsläpp

Krönika om en klimatdebatt som inte var en debatt och en fars som blev en tragisk komedi i Haninge kommunfullmäktige

Av Mattias Bernhardsson
kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
Relaterat: AB DN 

RS kommunfullmäktigeledamöter
Lina Rigney Thörnblom och
Mattias Bernhardsson

Under gårdagens kommunfullmäktige skulle en klimat- och energistrategi för Stockholm län diskuteras och godkännas. Det lagda förslaget baserades på samma marknadslösningar som under lång tid redan visat sig inte alls minskar utsläppen, flera av dem t o m förvärrar klimatkrisen med smältande isar, matbrist och flyktingströmmar som följd.

Inget parti utom Rättvisepartiet Socialisterna (RS) ville däremot begära ordet och diskutera innehållet. Från Moderaterna (M) till Vänsterpartiet (V), satt ledamöterna med fingret på ja-knappen och väntade på omröstning. Även det s k 'Miljöpartiet' (MP) hade varken i kommunstyrelsen, nämnderna eller under gårdagens kommunfullmäktige några invändningar.
Efter de argument som vi i RS förde fram förmåddes åtminstone ledamöterna från MP (som styr med borgarna) och V samt en socialdemokrat att lägga ned sina röster. De sju som avstod hade helt klart inte läst materialet. De resterande som röstade för hade troligen heller inte läst innehållet, alternativt var det en form av likgiltlighet inför de horribla klimateffekterna som infann sig när de tryckte på ja-knappen.

I mitt anförande kritiserade jag bl a handeln med utsläppsrätter (som ökat utsläppen), skogsplantering på nedlagd jordbruksmark (som är rent räknefusk och dessutom ökat övergödningen av sjöar) och systemet med elcertifikaten (som låter hushållen betala istället för elbolagen) - d v s alla de beståndsdelar som återfinns i högerns klimat- och energistrategi för Stockholm län. Jag pekade också på effekterna av högerns klimatpolitik globalt, något som fick Elisabeth Sandberg från Centerpartiet att begära replik:
- Jag tycker i alla fall att det är väldigt bra med en länsöverskridande strategi. Du pratar om Kina och mangrooveträsk, men jag hittar inget av detta i klimatstrategin....

Jag hade förvisso inte sagt ett ord om mangrooveträsk, men hade likväl kunnat prata om det också. Det kändes som om jag begärde replik i en förskoleklass när jag försökte förklara att klimatpåverkan är något globalt. Om klimatstrategin hade innehållit byggandet av 50 kolkraftsverk i länet - hade Centern röstat för 'då det ju är så fint med länsöverskridande strategier'? Jag frågade Sandberg vad Centerpartiet ansåg om handeln med utsläppsrätter och elcertifikatsystemet. Som svar tillbaka fick jag:
- Vill du diskutera elcerifikat får vi göra det en annan gång....

Jag hade inga repliker kvar så tänkte istället högt: Men strategin handlar ju om elcertifikaten! Det ju idag vi ska fatta beslut! 
Istället blev det omröstning. Slut på diskussionen.

Ibland är avstånden mellan politikers verklighetsuppfattning och den verkliga världen så stor att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Som när Marin Tomic (M) talade om problemen med förorenade vattendrag och sjöar och sen med ett leende lade till: "Men inte här i Haninge!" Förklaringen: För Haninge kommun har budget i balans (!)
"Då har han aldrig badat i Vedasjön", suckade min RS-kollega Lina Rigney Thörnblom. Faktum är att bara för några veckor sedan hittades tusentals döda fiskar i både Vedasjön och Vädersjön i utkanten av Tungelsta. De övergödda sjöarna är ett stort problem för kommunen, men inte för Moderaterna.

När politiker säger fina ord om klimatet och talar om storslagna mål de ska uppnå finns det alldid skäl att tvivla. Ett tips: Fråga tillbaka vad deras politik lett till för utsläppsminskningar konkret. Svarar de återgen med vad de har för storslagna mål, så återupprepa frågan igen. Du kommer inte bli besviken över förvåningen i deras ansiktsuttryck.
- - - - - -

För er som inte följde radio eller live-sändningen på nätet så har RS Haninge här nedan saxat ur det mest intressanta i den kritik Mattias Bernhardsson (RS) förde fram igår:

"Se på 'Färdplan 2050' - som är en del av klimatstrategin - där man fuskar ordentligt i sina minskade utsläpp. Man räknar in ett ökat skogsbestånd att binda koldioxid, konkret talar man om skogsplantering av 400 000 ha nedlagd jordbruksmark. Men det sker på bekostnad av artrikedomen och en ännu större övergödning av t ex Östersjön. SLU:s egen rapport räknar med att blåbär och lingon försvinner nästan helt. Samtidigt ökar avverkningarna i stort, även fjällnära och skyddsvärd skog och det handlar i regel om kalavverkningar. Hur kan skogen binda koldioxid om den huggs ned?"

"I att minska utsläppen räknar man också in köpandet av utsläppsrätter på internationella marknader, den mest katastrofala av alla 'marknadslösningar' på klimatkrisen som redan för flera år sedan hade resulterat i att priset på att släppa ut blev nära noll. Vinstintresset ledde till att det till slut fanns fler mängder utsläpp att köpa än det finns kapacitet att att släppa ut."

"En av de marknadslösningar strategin bygger på är att utvekla elcertifikatmarknaden, som enligt strategin är tänkt att öka produktionen av förnyelsebar energi. Det går ut på att nya kraftverk som producerar förnyelsebar el får sådana certifikat och bolagen som säljer elen blir skyldiga att ha en viss andel som är förnyelsebar (vind, vattenkraft, bioenergi etc). Men marknadens logik gör att företagen nästan enbart satsar på de för tillfället enklaste och mest lönsamma sätten, t ex att bygga landbaserade vindkraftsverk istället för till havs, att bygga om kraftvärmevärk till biobränsleeldning samt bygga nya biobränsleeldade kraftvärmeverk istället för långt mycket effektivare biogasanläggningar. Man väljer de investeringar som redan van lönsamma utan att göra så stor skillnad. Bidragen gör de mindre effektiva ännu mer lönsamt medan satsningar på att utveckla de mest effektivaste lösningarna blir eftersatta. Faktum är att när systemet infördes räknade man in hundratals redan befintliga mindre vattenkraftverk - så elbolagen fick alltså bidrag från hushållen för produktion som redan fanns."

"Även här (elcerifikatssystemet) spelar handeln med utsläppsrätter in. De mångmiljarder Vattefall får för sina vattenkraftsverk i Sverige investeras i skitiga kolkraftsverk i Europa. Där kommer 'Clean Development Mechanism, CDM:s in i bilden, som enligt den strategi vi idag ska rösta igenom beräknas stå för en tredjedel av Sveriges nationella mål på utsläppsminskning. Det är falskt. Mekanismen möjliggör för svenska företag att köpa sig rätten till att släppa ut mer i Sverige i utbyte mot att de genom olika projekt 'minskar' utsläpp i andra länder. T ex plantering av exotiska träd som Eucalyptus i Afrika. Många planteringar är gjorda utan undersökningar eller kunskaper, bara vinster räknas. Effekten har i många fall blivit att man torrlägger stora områden jordbruksmark, drar undan försörjningen för tusentals fattigbönder och eskalerar jorderodering och därmed ännu med klimatpåverkan."

"Haninges årsredovisning påminner oss om hur stora avstånden är mellan de storartade målen som sätts upp och verkligheten. Ett av målen är att minska koldioxidutsläppen med 25 procent fram till 2020. Men senast tillgängliga statistik visar att då utsläppen i kommunen istället ökat med hela 8,3 procent. Faktum är att Haninges klimatstrategi är lika tandlös som den för Stockholms län vi idag ska besluta om."

"Om RS olika förslag hade inkluderats hade den varit mer effektiv: t ex en plan för hur transporter på väg kan samordnas, till och från industriområden och köpcentrum. Lyckade försök i Uppsala och Linköping visar att avgasutsläppen i stadskärnan från transportfordon kan minska med 50 procent. Istället för att en lastbil åker lastad till enbart 20 procent till ett företag och en annan lastbil som är lika lite lastad enbart åker till den konkurrerande brevid, borde det samordnas. Marknaden kan inte göra detta. Det behövs en plan."

Läs också:
> "Capitalism, costing the earth". Artikel av Mattias Bernhardsson från 2009 i Socialism Today, finns på engelska och spanska