Bangladesh: Bolagets vinstjakt dödade 400 textilarbetare

"produktion i Bangladesh har gjort det möjligt för inte minst H&M:s ägarfamilj med Stefan Persson i spetsen att skapa sig en mångmiljardförmögenhet"

Av Katja Raetz

Återigen har Bangladesh skakats av en tragedi när en fabriksbyggnad i Safar utanför huvudstaden Dhaka kollapsade och begravde tusentals textilarbetare. Fabriksraset som dödade nära 400 textilarbetare, varav en majoritet var unga kvinnor, är en av historiens värsta arbetsplatsolyckor.

Omkring 2 500 har räddats ur rasmassorna, men många av dem är skadade. Det är den värsta industri-olyckan i Bangladeshs historia, men dock bara en i raden.
Fem månader innan det dödliga fabriksraset brandhärjades en textilfabrik, Tazreen-fashions, i Dhaka och 112 textilarbetare förlorade sina liv.
Under 2006-2012 har fler än 600 arbetare dödats vid över 200 bränder och olyckor.
Kläderna som producerades i den raserade fabriken sägs tillhöra kända varumärken som Mango, Primark, C & A, KiK, WalMart, Children’s Place, Cato Fashions, Benetton, Matalan and Bon Marché. Det har rapporterats i flera medier om att industribyggnaden illegalt hade byggts på med tre våningar utöver de fem som det fanns bygglov för.
Än värre är att det fanns tydliga signaler om att huset var instabilt, med sprickor i väggar och tak. På grund av detta hölls affärer och en bank i huset stängt, men textilarbetarna tvingades till jobbet med hot om löneavdrag.

Textilindustrin står för 80 procent av Bangladeshs export. Här arbetar cirka 3,6 miljoner människor, drygt 80 procent är kvinnor. Många tjänar inte mer än cirka 260 kronor i månaden.
Samtidigt är Bangladesh ett av världens fattigaste länder, där nästan hälften av befolkningen lever på min­dre än 7 kronor per dag. Här produceras kläder för västvärldens stora varumärken. Fabrikerna ägs inte av företagen, utan produktionen läggs ut på lokala entreprenörer som i sin tur anlitar underleverantörer.
Klädkedjorna kan med andra ord förneka direkt ansvar för arbetsvillkoren, men har samtidigt tjänat ­stora pengar på det.
TV 4:s Kalla Fakta visade för ett tag sedan hur produktion i Bangladesh har gjort det möjligt för inte minst H&M:s ägarfamilj med Stefan Persson i spetsen att skapa sig en mångmiljardförmögenhet.

Efter tragedin har regeringen lovat att ställa de ansvariga inför rätta. Ägaren, som var på väg till Indien, och ingenjörer har anhållits. De skadade och de dödas familjer har lovats ersättning.
Liknande löften gavs även efter branden i Tazreenfabriken, men lite har hänt.
”Sedan Tazreen, där 112 personer dog, har de olika kläd- och affärsjättarna kommit med otillräckliga förslag likt H & M:s säkerhetsvideor. Hur mycket säkerhet ger en video, när golv kollapsar och det inte finns  nödutgångar? Arbetarna behöver en strukturell lösning, inte en quick-fix. Bristen på åtgärder från ­varumärkena uppgår till brottslig försumlighet”, påtalar kampanjorganisationen ­Clean Clothes Campaign i ett pressmeddelande.

Bara för några veckor sedan organiserade det internationella facket Industrial Global Union en ­konferens med företrädare för storbolagen för att diskutera ett paket på 5,7 miljoner USA-dollar (37 miljoner kronor) som kompensation för de drabbade i Taz­reenbranden. Medan några europeiska företag deltog och gav löften om ersättning, vägrade kedjor som WalMart, Kmart och Disney att delta.
Dagen efter att fabriken kollapsat gick hundratusentals textilarbetare ut i protest och blockerade vägar till Dhakas industriområden samt krävde att företagen skulle respektera den landsomfattade sorgedagen.

I många år har textilarbetarna fört en hård kamp för fackliga rättigheter, bättre arbetsvillkor och högre lön, trots hårt motstånd.
När arbetarna i sin förtvivlan tar till gatorna och protesterar möts de åter av kravallpolis med batonger och vattenkanoner.
Dödsolyckorna i Bangladesh visar tydligt hur kapitalismens utsugning och vinstjakt bokstavligen går över lik. Kampen för fackliga rättigheter är en kamp som behöver arbetarnas solidaritet och kollektiva stöd världen över.

- - - - - - - -
Läs också: Från Bangladesh slavfabriker till klädjättarnas miljardvinster, av Katja Raetz