Studie i modern kapitalism

I marginalen
Av Per Olsson

Få bolag kännetecknas av den moderna parasitära kapitalismen i så hög grad som läkemedelsjätten Astra Zeneca.
Varje år pytsar Astra Zeneca ut mer pengar till sina aktieägare än vad man satsar på forskning och utveckling. Genom att lägga ner mer och mer av sin forskning har bolaget blivit världens kanske vinstrikaste läkemedelsjätte. På denna basis bygger man naturligtvis ingen framtid, men det skiter ägarna i. Deras perspektiv sträcker sig inte längre än till nästa aktieudelning, det är därför som Astra Zenecas aktieägare får utdelning två gånger per år.
Till den vanliga aktieutdelningen ska också läggas de återkommande återköpen av aktierna, som görs för att öka utdelningen på de aktier som blir kvar.

För några år sedan kunde man i en affärstidning läsa att: ”Läkemedelsjätten Astra Zeneca är börsens mest aggressiva köpare av den egna aktien. Bara i år har bolaget handlat för över 13 miljarder kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som plöjts ned i forskning” (Affärsvärlden den 3 augusti 2006).
I mars i år aviserade Astra Zeneca att man ska krympa sin personal med ytterligare 5 000 personer fram till 2016. Bland annat försvinner 100 tjänster i Mölndal, där bolagets enda kvarvarande forskningsanläggning i Sverige är belägen.

Länge kunde dagens Astra Zeneca kamma hem miljoner på sin magsårsmedicin Losec, som på 1990-talet var världens mest sålda läkemedel. Bolagets ledning ville stoppa vidare forskning kring Losec, men ”några forskare på Mölndalsanläggningen kuppade genom läkemedlet”, upplyser Svenska Dagbladet.
Men Losec är inte längre samma kassako som förr och det finns andra och billigare mediciner mot magsår, så för ägarna och direktörerna gäller det att sno åt sig så mycket man kan innan bolaget börjar blöda.
För tre månaders arbete i fjol fick bolagets nuvarande vd Pascal Soriots 60 miljoner kronor i ersättning. Och bolagets förre vd David Brennan fick över en halv miljard kronor i form av lön och bonusar under sina sex år på chefsposten.
”Astra Zeneca har utvecklats till ett skräckexempel. Samtidigt som produktportföljen gapar tom och forskningen slaktas delas enorma summor ut till ledningen och ägarna”, skriver Svenska Dagbladet den 28 mars. Men är inte kapitalismen ett med rövarband och skräckexempel?