Lärdomar från skolstrejkerna och rörelsens organisering
”skolstrejkerna räddade liv”
John Pilger, journalist
|
12 000 i Stockholm gick ut i skolstrejk 5 mars 2003 och 20 000 över hela
landet den 20 mars. |
- - - - - - - - - - - - - - - - - -
Läs också:
Irak 10 år senare
- - - - - - - - - - - - - - - - - -
Av Mattias Bernhardsson
Ordförande i Elevkampanjen 1999-2003
Elevkampen mot Irakkriget i början av 2003 är en av de största elevrörelserna i modern tid.
EMK-kampanjen (Elever mot krig) sattes upp av den
socialistiska Elevkampanjen och unga medlemmar i
Rättvisepartiet Socialisterna (RS). EMK spelade en viktig roll i hela antikrigsrörelsen. Tusentals ungdomar fick kamp- och organisationserfarenheter. Men rörelsen var också viktig för samhället i stort; Strejkvapnet som kampmetod återlanserades.
|
Elevkampanjens ordförande
i Stockholm, Sofia Marklund talar på
demonstrationen den 15 februari med
Nätverket Mot Krig som samlade
50 000 männsikor. |
När USA:s krigshets trappades upp i slutet av 2002 började vi organisera på skolorna. I december anordnades ett möte på Huddinge Gymnasium med 50 elever där vi beslöt att bilda en EMK-kommitté och verka för en skolstrejk på dagen X – dagen för krigsutbrottet.
En viktig del av förberedelserna var den handbok på 32 sidor som Elevkampanjen producerade, vilken innehöll artiklar om allt från vad imperialism är, till Iraks historia och erfarenheter från vietnamrörelsen.
I februari hade vi ett första stormöte med 100 deltagare från olika skolor, där vi beslöt att inte bara varsla om strejk för dag X, utan även att strejka innan krigsutbrottet. Massprotesterna världen runt med 30 miljoner på gatorna den 15 februari hade höjt ribban för elevrörelsen. Många kände styrkan i de globala massprotesterna och vi ville sätta stopp för kriget.
Stormötet beslöt om skolstrejk den 5 mars, som var en internationell strejkdag kallad ”Books not bombs”, utlyst av studenter i USA och det spanska elevfacket. Vi satte upp en samordningsgrupp som fick till uppgift att organisera och förbereda nästa stormöte och en demonstrationsledning som fick hand om strejkvarsel, funktionärer, press, kontakt med polisen, talarlista osv.
Dagarna innan skolstrejken gick vi ut med strejkvarsel i morgon-TV, där jag debatterade med MUF:s viceordförande som försökte uppmana eleverna att stanna kvar i skolan. MUF stödde ju USA:s krig.
Men eleverna lyssnade inte på MUF, stämningen var mot krig.
|
Mattias Bernhardsson utfrågade
riksdagsledamöter. Lars Ohly (V)
var den ende som tydligt sade nej
till kriget |
Den 5 mars fylldes Sergels torg till bristningsgränsen av 12 000 strejkande elever. Bland talarna fanns elevaktivister, fackliga företrädare och politiska partier. Vid Mynttorget, dit vi marscherade, pressades flera politiker i utfrågningar, bl a ordföranden i riksdagens utrikesutskott Urban Ahlin (S).