Det hemliga avtalet om Jas

Av Louise Strömbäck

TV4:s Kalla Fakta har gjort flera granskningar av Saabs vapenaffärer i Sydafrika, med en stor muthärva där bland andra Stefan Löfven som vd för IF Metall varit inblandad. Redan under Göran Perssons tid, i december 1999, slöts avtalet med Sydafrika. Det var en affär om 26 Jas Gripenplan. Affären var avgörande för Saab och handlade om tiotals miljarder kronor.

Både IF Metall och dess sydafrikanska motsvarighet Numsa var inblandade i affären, där Jas-planen såldes mot så kallade motköp; där den säljande parten förband sig att investera på ett sätt som gynnade köparen. I det här fallet handlade det om Metalls stöd och hjälp att tillsammans med Numsa bygga en industriell ”yrkesskola” i Numsas regi. Numsa fick 10 miljoner kronor för att bygga denna så kallade yrkesskola, vars syfte var att utbilda och träna militär. Numsa hade tidigare varit motståndare till det så kallade Jas-Gripenprojektet, men gav nu stöd åt det.
Kalla Fakta har intervjuat den sydafrikanska författaren Andrew Feinstein, som anses vara en av världens främsta experter på korruption inom vapenhandel. Han är dessutom en före detta ANC-politiker. Han säger att Numsas stöd var avgörande för att Saab skulle få igenom Jas-avtalet. Med stöd från Numsa som spelar en viktig politisk roll, skulle det bli lättare att få regeringen att handla med Saab trots landets dåliga ekonomi. Regeringen var först mycket tveksam, och stödet som Saab fick av Numsa var avgörande.
Det finns dessutom anklagelser om att Saab och dess brittiska motsvarighet BAE skulle ha betalat ut mutor för omkring 40 miljoner kronor till beslutsfattare inom ANC via Numsa och IF Metall.

I skolprojektet fanns många investerare redan före Saabs inblandning. Bland andra var Stefan Löfven, då internationell sekreterare för IF Metall, en av investerarna. Moses Mayekiso, en gammal vän till Löfven, hade även han investerat i projektet. Han var en av dem som undertecknat avtalet, trots att han då inte ens var anställd inom Numsa. Han var tidigare ledare för Numsa, men avgick innan avtalet skrevs under.
Saabs och Metalls hjälp till bygget av skolan var för att få Numsa att stödja Saabs investeringar i landet. I avtalet om det ekonomiska stödet till skolan fanns ett villkor: Numsa skulle ge Saab politiskt stöd så att de skulle få vapenkontraktet.

Internationella polisutredningar har konstaterat att Saab och BAE har betalat ut mutor på runt en miljard kronor. Ett år efter att mutanklagelserna dök upp, tillsatte Numsa en utredning. Tre av Numsas högsta ledamöter utredde anklagelserna. Det de fann när de sökte igenom dokumenten, var bland annat att en paragraf saknades. Det finns misstankar om att det var den paragrafen som innehöll information om de 40 miljonerna som misstänks ha betalats ut i mutor. När dessa ledamöter träffade Saab och Metall för att försöka reda ut mutanklagelserna, visade varken Saab eller Metall något intresse för en utredning. Två av de högt uppsatta personerna inom Numsa har pekat ut Stefan Löfven som en av de ledande i skolprojektet och kan vittna om att det stod i avtalet att skolan finansierades om Numsa gav Saab politiskt stöd.
Förra året erkände Saabs vd Håkan Buske att tiotals miljoner kronor betalats ut till den dåvarande sydafrikanska försvarsministerns rådgivare. Men Saab säger sig inte ha känt till några av Kalla Faktas avslöjanden eller att det funnits ett kontrakt mellan Saab och Numsa.

I slutet av september i år levererades de sista av de 26 Jasplanen till Sydafrika, som nu har en enorm skuld till Sverige.
Sverige är en viktig internationell vapenleverantör och störst exportör i världen räknat per capita. Förra veckan arrangerades Sveriges första vapenmässa på Stockholmsmässan i Älvsjö. Erik Hasselström, som är projektledare för vapenmässan FDS Nordic, säger att det är en viktig mötespunkt, och att det är ett bra tillfälle för de många kompetenta företag som arbetar med vapen och säkerhet i regionen att ställa ut. Utanför mässan arrangerades protester av flera organisationer.