Första dagens forum handlade om erfarenheterna från olika hbtq-flyktingar som tvingats till flykt på grund av den repression de har blivit utsatta för.
Först ut att tala var Khaleddiya från Saudiarabien som berättade om hur hbt-personer förtrycks i landet, bl a om hur den statliga religiösa polisstyrkan, ”Committée for the promotion of virtue and the prevention of vice”, upprätthåller Sharia-lagarna. Khaleddiya blev själv tagen av moralitetspolisen, något som inledde en lång period av trakasserier tills han lyckades komma till Sverige som student.
När ett rykte florerade i hemlandet om hans återkomst, stormades systerns hus och svågern blev frihetsberövad och utfrågad om Khaleddiya.
– Detta hände trots att det var tre år sedan jag flyttade! Om jag skulle åka tillbaka skulle jag i bästa fall piskas. Men eftersom jag är journalist är det troligare att jag blir dömd för att främja homosexualitet – i så fall dödsstraff.
Panel med asylsökande |
Joan från Uganda berättade om den konservativa kristendomen, hur hbt-personer hängs ut i offentliga outning-listor och hbt-aktivister mördas. Joan fick sparken från tidningen hon jobbade på eftersom hon vägrade att publicera en artikel som hängde ut hbt-personer. Hon blev som en följd av det själv uthängd av tidningen några veckor senare.
Anja Braathen från RFSL pratade om behovet av att lyfta frågan och att det behövs organisationer som kämpar mot förtrycket.
Michelle Azorbo från FN:s kommission för mänskliga rättigheter (UNHCR) talade på temat om att stärka hbt-personers rättigheter men utan att ge några bra exempel. Hon försvarade att det görs individuella prövningar av asylsökande från länder där homosexuella avrättas istället för att man ger alla asyl. Hon menade också att man inte ska vara för inriktad på att kritisera myndigheter utan att det istället behövs 'dialog'.
Vi som kämpar och har stoppat utvisningar i verkligheten vet att det är kamp och stora rörelser som behövs och att alla nya eftergifter under 'dialogerna' är ett resultat av kampen.
Det finns ett stort behov av att bygga rörelser som kämpar aktivt mot det förtryck som hbtq-personer får utstå, och där har vi en viktig roll att spela. Vi behöver också visa på hur de olika förtrycken är kopplade till klassamhället och det kapitalistiska systemet.
Temat på den andra dagen av forumet var den svenska asylprocessen. Del ett var berättelser från hbt-flyktingar om hur de behandlats:
En av de som vittnade var Awas som tillsammans med sin flickvän utvisades till Irak (till det kurdiska självstyret). RFSL Newcomer och Asylrörelsen i Stockholm, främst Varken hora eller kuvad har kämpat för att de ska kunna återvända.
Awas är nu tillbaka medan Sofiya är spårlöst försvunnen i Irak. När de utvisades sa Migrationsverket att Iraks regering skyddar dem mot de släktingar som ville döda dem. Det skydd de skulle få visade sig vara att splittras upp för att aldrig mer ses och låsas in på var sitt håll. Den s k 'kvinnojouren' var ett fängelse, inget annat. Kampen för asyl åt Awas och att hitta Sofiya fortsätter.
Lita från Ryssland berättade också om hur lite skydd man kan förvänta sig av de regeringar och poliskårer Sverige anser ska ge skydd när de fattar beslut. I Ryssland var det polisen som grep henne på gatan, klädde av henne i förhörsrummet och urinerade på henne. I Sverige möttes hon av en asylprocess utan förståelse för vem hon är. Handläggarna kallade henne för 'han' hela tiden.
Samma oförståelse möttes transpersonen Marlene från Lituaen av när hon sattes att bo bland bara män på Migrationsverkets boende i Sundsvall.
I del två av dagens program var det en panel bestående av juridikstuderande Aino Gröndahl från RFSL Ungdom och Sofia Sjöö, Migrationsverkets HBT-exeprt:
Sofia Sjöö försäkrade mötet att Migrationsverket 'vill bli bättre' och hade svårt att säga annat än att de skulle ta till sig berättelserna från flyktingarna.
En flykting från Uganda begärde ordet och ifrågasatte varför det behövs individuella prövningar, t ex riskbedömning överhuvudtaget, när det är ställt bort allt tvivel att hbt-flyktingar fängslas och avrättas där:
– Väntar ni på att nån ska dö?, frågade hon.
Sofia Sjöö försvarade att det ska finnas individuella prövningar även till länder som Uganda där homosexuelitet är belagt med dödsstraff med bortförklaringen att alla har olika berättelser och alla berörs och drabbas olika. Det var som att konstatera att alla som råkar illa ut inte råkar illa ut på exakt samma sätt. I verkligheten finns de individuella prövningarna för att hitta kryphål och försöka ifrågasätta flyktingarnas trovärdighet.
Aino Gröndahl tog upp flera exempel som visar hur det svenska asylsystemet är rättsosäkert och hur människor som förföljs på grund av sin sexuella läggning skickas tillbaka till länder där samkönade sexuella relationer är kriminaliserade. Många avslag, berättade Aino Gröndahl, motiveras med att de inte anses ha ”levt öppet” som homosexuell i hemlandet, trots att riktlinjerna Migrationsverket ska följa slår fast att det inte är rimligt att kräva att någon ska göra avkall på sin sexuella läggning.
I studien ”Asylprövningen vid flyktingskap på grund av sexuell läggning”, som Aino Gröndahl författat, har 70 fall från migrationsdomstolarna granskats, tillsammans med avslagsbesluten från Migrationsverket. Studien visar, vilket också Migrationsverkets Sofia Sjöö konfronterades med under forumet, att inte i något av fallen har asylsökandens sexuella läggning i sig varit tillräcklig för att få flyktingstatus, även då samkönade sexuella handlingar är kriminaliserade i det land den asylsökande kommer ifrån.
Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge och aktiv i Asylrörelsen i Stockholm, poängterade på mötet att oavsett vad Migrationsverket säger på detta forum om att 'bli bättre' så ökar utvisningarna av hbt-flyktingar i verkligheten. Han frågade också varför Migrationsverket inte ändrar praxis gällande t ex Irak när Awas och andras vittnesmål tydligt visar att Iraks regering inte kan ge skydd åt hbt-flyktingar. Men på den frågan svarade Sofia Sjöö inte.
På morgondagens Asylforum (Studion på Kulturhuset vid Sergels torg, kl 13.45 till 15.45) är det gratis inträde. Temat är hur vi tar kampen mot utvisningarna.
Panel:
Emy Åstrand för RFSL,
Golnar Bahar för varken hora eller kuvad,
Mattias Bernhardsson för Asylrörelsen i Stockholm,
Alex Ekwall för Ingen människa är illegal,
Gunilla Moshi från Svenska kyrkan.
På fredag, sista dagen av Asylforum hålls en partidebatt (Studion på Kulturhuset vid Sergels torg, kl 13.30 till 15.30) också med gratis inträde:
Panel:
Fredrik Saweståhl (Moderaterna),
Frederick Federly (Centerpartiet),
Caroline Szcyber (Kristdemokraterna),
Anna Steele (Folkpartiet),
Yvonne Ruwaida (Miljöpartiet),
Sören Juvas (Socialdemokraterna),
Jonas Göthner (Feministiskt initiativ),
Hans Linde (Vänsterpartiet),
Lina Westerlund (Rättvisepartiet Socialisterna)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.