Av de 30 kommuner som år 2010 hade högst andel barn som riskerade fattigdom hade barnfattigdomen ökat sedan 2005 i alla kommuner utom två. Det visar siffror som Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram för radions Ekot.
I botten finns Malmö, Landskrona och Årjäng. Där riskerar 4 av 10 barn att leva i fattigdom.
Det mått för barnfattigdom som SCB använder är det vanliga – en familj riskerar fattigdom om den har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.
Den ökade barnfattigdomen är en följd av växande inkomst- och förmögenhetsklyftor, arbetslöshet samt nedskärningar.
– Det handlar naturligtvis om att de ökade skillnaderna och att de invanda offentliga systemens förmåga att hjälpa och buffra och fungera som fattigdomsbekämpare har minskat över tid också, säger Tapio Salo, professor i socialt arbete på Malmö högskola och författare till Rädda Barnens årliga rapporter om barnfattigdomen, till Ekot. I Malmö växer inkomstklyftorna snabbare än någon annanstans i Sverige och där finns också flest fattiga barn.
Det skulle kosta cirka 15 miljarder kronor att avskaffa barnfattigdomen i Sverige. Den summan är mindre än vad en svensk storbank tjänar på ett år. I fjol gjorde exempelvis Nordea en vinst på 31 miljarder kronor, Handelsbanken 16,5 och Swedbank 15,5 miljarder.
Per Olsson
Läs också 'Bekämpa barnfattigdomen' av Mattias Bernhardsson från april 2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.