Sammanfattning:
Högerledningens (M, KD, FP, C, MP) nya budget för Haninge 2013 innebär fortsatta orättvisor, nedskärningar på uppemot 90 miljoner kronor och mer privatiseringar. Även med Socialdemokraternas budget kommer det krävas nedskärningar på uppskattningsvis 35 miljoner kronor och absolut inga satsningar.
Rättvisepartiet Socialisternas budget för 2013 motsvarar behoven för att ta steg till en bättre kommunal service. Rättvisepartiet Socialisterna föreslår öronmärkta satsningar på 170 miljoner kronor (se tabellen nedan).
Rättvisepartiet Socialisternas öronmärkta satsningar i driftbudgeten för 2013
Kommunstyrelsen
• Höjda lägstalöner för kommunanställda och omvandling till heltid: 40 mkr
• Extrainsatser friskvård och rehabilitering för kommunanställda: 2 mkr
Stadsbyggnadsnämnden
• Bättre belysning och andra trygghetsåtgärder i parker, gång- och cykelvägar: 5 mkr
Miljönämnden
• Utredningar/planering för att klara klimatomställning enligt RS förslag: 1 mkr
Kultur- och fritidsnämnden
• Fler fritids- och timledare, längre öppettider för fritidsgårdar, ökat stöd till föreningar, utökad tjej-verksamhet och möjlighet för barn att få åka på sommarkollo: 6 mkr
Grund- och förskolenämnden
• Återanställning av personal, mindre barngrupper och klasser: 60 mkr
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
• Fler platser i vuxenutbildningen och SFI: 7 mkr
• Bättre lärartäthet i gymnasiet: 8 mkr
Socialnämnden
• Mer resurser till fältassistenter, kvinnojour, skyddade boenden, manscentrum, barn- och ungdomsvård, familjecentraler och missbruksvård: 16 mkr
Äldrenämnden
• Reducering av matavgift på särskilda boenden: 4 mkr
• Förbättrad matkvalitet: 1 mkr
• Nya anställningar för bättre bemanning: 20 mkr
Finansiering
• Slopat överkottsmål: 71 mkr
• Drar tillbaka skattesänkningen: 43 mkr
• Slopat partistöd, sänkning av politikerarvoden, konsultkostnader, representation, presenter och konferenser: 53 mkr
• Avskaffande av vårdnadsbidraget 3 mkr
Summa: 170 mkr
Med våra satsningar på nya jobb bromsas dessutom ökningen av kostnaderna för arbetslösheten.
Utöver våra satsningar måste ramökningen täcka naturliga volymökningar i verksamheten, inflation, lön- och prisökningar som borgerliga majoriteten vägrat att täcka. Därför utökar vi Grund- och förskolenämndens ram med 25 miljoner kronor, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens med 20 miljoner kronor, Socialnämndens med 43 miljoner kronor, Kultur- och fritidsnämndens med 6 miljoner kronor och Stadsbyggnadsnämnden 5 miljoner kronor. Därmed behöver inte kommunfullmäktiges reserv vara större än i förra årets budget och till större delen utgöra garant för Äldrenämnden.
Beräkningsvis kommer 84,3 miljoner kronor behöva tas från kommunens samlade överskott. Detta är absolut nödvändigt och helt riktigt för att stoppa alla nedskärningar och dessutom genomföra våra viktiga satsningar.
Vi föreslår också att Haninge kommun startar ett upprop mot regeringens kommun-politik med krav på att nedskurna statsbidrag betalas tillbaka, att samtliga löne- och prisökningar kompenseras samt att alla nya uppgifter som staten/regeringen ålagt kommunerna de senaste 20 åren ska finansieras fullt ut, även i efterhand.
Rättvisepartiet Socialisternas öronmärkta satsningar i investeringsbudgeten 2013
Ny parklek i Handen: 5 mkr
Utbyggnad av äldreboendeplatser i hela kommunen: 20 mkr
Utbyggnad av förskolan i hela kommunen: 25 mkr
Summa: 50 mkr
Rättvisepartiet Socialisternas satsningar är på totalt 50,0 mkr, utöver de investeringsförslag som redan är inkluderade i majoritetens budget; bygget av nya yrkesgymnasiet i Handen för att ersätta Fredriks yrkesgymnasium (vilket RS motionerade om redan för fem år sedan) och bygget av nya Höglundaskolan i Jordbro (utkomsten av att både både S och de borgerliga partierna gav upp idén om att skolsegregera Jordbro efter motstånd av elever, personal och RS. Nu kräver RS att nya Höglundaskolan byggs ut till en F-9 skola).
Budgetdiagram:
Räknat i tkr, dvs 10.000 = 10 miljoner kronor.
Läs hela budgetförslaget här:
Rättvisepartiet Socialisternas budgetförslag för Haninge kommun 2013-2014, i sin helhet:
1. Inledning
1.1 Förord
Ett globalt perspektiv
Rättvisepartiet Socialisternas alternativa budget syftar till att visa vad som är möjligt att genomföra i Haninge med en socialistisk politik. Vår politik bygger på kampen på arbetsplatser och i hela samhället för att fördela samhällets rikedomar. Detta kräver ett internationellt perspektiv på det globala kapitalistiska systemet:
Världens rika blir allt rikare. Den mest förmögna procenten av jordens befolkning lägger beslag på 39 procent av världens samlade rikedomar (Boston consulting group). Världssvälten ökar i takt med klimatpåverkan och en eskalerande matpriskris som drivs på av spekulation på mat och exploatering av land för vinst.
Under 2010 ökade de globala utsläppen med 5,8 procent (World Watch Institute). Under 2011 uppmättes toppnoteringen 391.3 ppm av CO2. Koldioxidutsläppen har aldrig varit så stora nu. Ökning som visar hur storföretagens vinster, imperialismens plundring och krigsindustrins intressen går före människor och miljö. Klimatkrisens djup är inte en fråga om avsaknaden av teknik för att vända utvecklingen utan en politisk fråga; de resurser som krävs för att ställa om energi, industriproduktion och jordbruk ligger i händerna på kapitalister och spekulanter. Istället krävs demokratisk kontroll av samhällets och naturens resurser.
Vår utgångspunkt i kampen för socialismen är global. Kampen mot klimatpåverkan, privatiseringar, utsugning och krig involverar och binder folk samman över hela världen.
Världsekonomin
Värlsekonomin står på bräckligare ben än någonsin. Eurokrisen fördjupas och är en viktig faktor bakom den globala tillväxtens fall. Europa som helhet, med få undantag, kännetecknas av stagnation och produktionsfall.
Även Kina, som utgjort ett globalt tillväxtlokomotiv, bromsar in med besked då första kvartalets BNP-tillväxt i år är den lägsta på tre år. Den sjunkande efterfrågan drabbar i sin tur de råvaruproducerande länderna.
Ekonomin växer svagt i USA men klarar inte av att axla rollen av en global undsättare som tidigare. Konsumtion och tillväxt hämmas av att allt fler kastats ut i fattigdom, osäkra jobb och fortsatt bolånekris.
Att ingen ekonomi ensamt kan bära upp andra krisande ekonomier på sina axlar markerar en ny fas i världskapitalismens kris.
Revolutionära processer i Mellanöstern och Nordafrika
Efter mer än ett decennium av extrem högerpolitik – privatiseringar, jobbslakt, nedmontering av jordbrukssektorn, ökade klassklyftor och massarbetslöshet samt väst-stödda diktaturers förtryck – i stora delar av arabvärlden, tändes gnistan till ’den arabiska våren’. De revolter och revolutioner som spridits till land efter land i Mellanöstern och Nordafrika inspirerar folk i hela världen. Efter diktaturernas fall i Tunisien och Egypten fortsätter kampen för verklig demokrati, fria val, jobb, löner och omfördelning av rikedomarna.
I Egypten är dragkampen mellan revolution och kontarrevolution tydlig. Det styrande militärrådets och de bakåtsträvande religiösa organisationernas försöker bevara den härskande klassens makt genom att skapa motsättningar och våld mellan grupper. Samtidigt byggs nya oberoende fackföreningar och kampen mot militärrådet samt högerpolitiken enar folk över religiösa barriärer. Den revolutionära kampen har höjt kvinnors status medan de kontrarevolutionära krafterna vill vrida tillbaka klockan även för dem.
I Tunisien avlöser regionala generalstrejker varandra och en andra fas i revolutionen är överhängande. I en rad andra länder kan både gamla och nya diktaturer falla under snabba händelseförlopp.
De revolutionära rörelserna i arabvärlden har smittat av och inspirerat till kamp i stora delar av Europa, Afrika och Asien. Över hela Kina utspelar sig hundratusentals ‘massincidenter’ i former av strejker, vägblockader, kravaller och demonstrationer. I Israel har hundratusentals tagit till gatorna med paroller som ”Avgå, Egypten är här”, ”Marknaden är fri, men vi är slavar” och “Judar och araber – vägrar vara fiender”. Samtidigt gör ultrahögern sitt bästa för att försöka piska upp nationalism och hetsa mot palestinier, afrikanska flyktingar och invandrare.
Imperialismens roll
De imperialistiska makternas militära NATO-intervention, med svenskt deltagande i Libyen hade som syfte att bromsa den revolutionära utvecklingen med sikte på att installera en lydregim av f d generaler och privatiseringsförespråkare. Resultatet blev, som RS varnade i debatten i Sverige, att en ny diktatur tog makten utan att genomföra massornas krav, med ökade etniska och klanmässiga motsättningar som följd.
Vänsterpartiets stöd till svenskt deltagande i kriget – och andra europeiska vänsterpartiers krigsstöd – visar att de inget har lärt sig av tidigare historiska misstag med katastrofala följder (stöd till brittiska trupper till Nordirland 1969, för att 'skydda katolikerna' eller indiska trupper till Sri Lanka 1988, för att 'skydda tamilerna' etc). Imperialismen har lika tydliga intressen då som nu, agerar aldrig i vanliga människors intressen och har aldrig lyckats skapa demokrati genom krig.
Krig är det ultimata testet på socialister; ger man vika för pressen från makten och deras intressen, istället för att inta en position utifrån massornas situation och behov, är steget inte långt till att alliera sig med makten i alla klassfrågor och bli en del av etablissemanget och dess attacker på arbetarklassen.
Arbetarrevolter i Europa
Imperialismens rädsla för revolutionerna är kopplat till den tilltagande arbetarkampen i Europa och de nya rörelser vilka inspirerats av kampen i arabvärlden. Runt om i Europa, i Grekland, Spanien, Portugal och Storbritannien svarar arbetare och unga med kamp för att försvara sig mot jobbslakt, försämrade villkor, drastiskt sänkt levnadsstandard och privatiseringar.
Den grekiska arbetarklassen – som tvingades på det värsta åtstramningsprogrammet i modern historia – har revolterat mot tvånget att betala de rikas kris och ommöblerat hela den politiska arenan. De två största partierna och förespråkarna av åtstramningarna – socialdemokratiska PASOK och högerparrtiet Ny Demokrati – har kollapsat medan vänsterkoalitionen SYRIZA nu är största parti.
Politiken med ständiga åtstramningspaket har förvärrat kriserna, ifrågasätts allt mer och kan ha nått vägs ände. Försöken att få offentlig välfärd och löntagare att betala för den kris de rika skapat riskerar skapa större proteströrelser och ävem förrevolutionära situationer. Ett socialistiskt åtgärdsprogram med skuldavskrivningar, nationaliseringar av bankerna, storföretagen och naturrikedomarna i varje land är enda lösningen.
Sveriges ekonomi och högerregeringen
I Sverige är den ekonomiska konjunkturen tudelad; en fortsatt kris för kommuner, landsting, lågavlönade, pensionärer, sjuka och arbetslösa; i kontrast till rekordvinster för storföretagen. De svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) tjänade närmare en kvarts miljard kronor per dag under 2011. Vinstrekorden har följts av utdelningsrekord. Totalt kan storbankernas aktieägare få cirka 25 miljarder kronor i utdelning i år.
Högerregeringens politik urholkar statens finanser än mer, trots fortsatt bra exportindustri: Första kvartalets samlade överskott 2012 uppgick till 27,3 miljarder kronor, jämfört med 94,7 miljarder motsvarande period 2011, enligt ESV.
Välfärden urholkas än mer. Regeringens plan är att sänka den offentliga sektorns andel av svensk ekonomi till 45,9 procent år 2015 (1979 var andelen 60 procent). Barnfattigdomen och klassklyftor ökar. 10 procent av Sveriges befolkning äger idag 72 procent av tillgångarna. Barnfattigdomen skulle kunna avskaffas med en satsning motsvarande statens kostnader för det senaste jobbskatteavdraget.
Högerregeringen ignorerar likt föregående socialdemokratiska regeringar de ökade vård- och omsorgsbehoven. Årtionden av indragna vårdplatser placerar Sverige i den absoluta botten bland OECD-länderna per invånare. 2011 jobbade 45 000 färre inom skola och barnomsorg jämfört med 1990 trots att antalet barn och ungdomar ökat.
Regeringens arbetslinje och tal om full sysselsättning har visat sig vara falsk – jobbskatteavdrag, försämrad arbetsrätt och lägre löner för unga har inte lett till fler jobb. Swedbanks analys visar att den verkliga svenska arbetslösheten – efter den snabba ökningen av antalet arbetslösa under krisen – är högre än i t ex Österrike, Holland och Tyskland där det finns starkare anställningsskydd.
60 000 av de 70 000 jobb som försvann inom industrin under krisen kommer inte åter. De återskapade jobben har varit i form av tillfälliga anställningar eller bemanning. FAS3-jobben, som förser arbetsgivare med gratis arbetskraft, innebär löner som ingen kan leva på.
Den offentliga sektorns investeringar är historiskt låga samtidigt som t ex tågtrafiken tillhör bland de mest eftersatta i Europa och inga pengar har avsatts till miljonprogrammets klimatanpassning.
Högerregeringens ‘arbetslinje’ innebär att friska inte får jobb medan svårt sjuka tvingas ta jobb. Under förevändningen att stoppa ‘fusket’ jagas och misstänkliggörs sjuka och arbetslösa. Samtidigt kommer de verkliga fuskarna undan; Storföretagens skatteplanering med hjälp av ränteutgifter – räntesnurror – omfattar i dag cirka 24 miljarder kronor årligen, enligt finansdepartementet. Hårdare skatteregler skulle, enligt samma beräkningar, kunna ge statskassan ett tillskott på 6,3 miljarder kronor varje år. Men högerregeringens lösning blir istället att sänka bolagsskatten. Piska för folket – morot för de rika. En tredjedel av Sveriges största koncerner är nolltaxerare eller betalar mycket lite skatt (SVT:s undersökning av de 20 största börsbolagen). Den faktiska bolagsskatten inte den påstådda 26,3 procent, utan 15,7 procent (rapporten Paying Taxes 2012 – The global picture, som kartlägger och jämför världens skattesystem).
Inte minst riskkapitalbolagen har satt den så kallade räntesnurran i system, vilket innebär att vinster göms i bolag/fonder placerade i skatteparadis. När sedan bolagen säljs efter några år kan riskkapitalisterna inkassera miljardvinster.
Medan de privata apoteken får statliga mångmiljardsubventioner slussas skattefria vinster ut ur Sverige, vilket är en direkt följd av avreglerings- och privatiseringspolitiken. Privatiserngspolitiken har blivit ett sätt för styrande politiker att sälja offentlig verksamhet billigt till sig själva för att sedan ta ut stora vinster eller sälja för mångdubbla belopp. Vinstjakten inom vårdbolagen har lett till sämre bemanning och att de älders hälsa försämrats.
Strukturell kris för kapitalismen
Att de ekonomiska cyklernas uppgångar de senaste två decennierna i allt högre grad inte leder till fler jobb, högre välstånd eller nödvändiga investeringar utan snarare fortsatta nedskärningar visar att kapitalismens kris är strukturell och gäller i såväl hög- som lågkonjuktur.
Den svenska ekonomin står på två ben: export och i huvudsak kreditbaserad konsumtion. Den svenska ekonomins exportberoende innebär att världsekonomins utveckling är avgörande för den svenska. Kriditnivåerna kan utlösa en ny kris. Det är i längden oförenligt på sikt att skulderna växer snabbare än hushållens inkomster. Obalanserna i den svenska bolånemarknaderna är större än de var i USA när bostadsbubblan sprack för fem år sen.
Rekordvinsterna är ett resultat av att arbetarklassen höjt produktiviteten – högre ackord och längre arbetstid – pararellt med en löneutveckling lägre än de flesta EU-länder. Med andra ord har utsugningsgraden av lönearbetet ökat. Löneutvecklingen är historiskt låg och innebär för många rena reallönesänkningar med ökade egenavgifter, räntor och hyreskostnader.
Arbetarklassen skapade förutsättningarna för högkonjunkturen, men fick inte ta del av dess skörd samt betalade dessutom notan under den finanskris de rika skapade. Rättvisepartiet Socialisterna står för en konkretisering av Marx paroll att ”expropriera expropriatörerna”; att förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska kontroll och styre.
Oppositionen
Varken Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet erbjuder någon verklig opposition till högerregeringen.
Oppositionens svaghet och facktopparnas passivitet har gett Reinfeldts regering mod att genomföra sin extremt nyliberala dagordning.
Socialdemokraterna tog ännu ett steg till höger när de gav grönt ljus till att privata bolag kan tjäna pengar på skola, vård och omsorg, d v s att skattemiljarder går rakt ned i fickorna på aktieägare. Socialdemokraternas uppgång i opinionen under Stefan Lövdén bygger dels på högerregeringens växande impopularitet samt Lövdéns tystad i de största politiska frågor som debatterats, t ex höjning av pensionålder till 75 och vinster i välfärden.
Vänsterpartiet radikaliserade sitt språk efter valet, då deras förhoppningar om att ta plats i en regering grusats, men driver ingen annorlunda politik i praktiken. I de kommuner Vänsterpartiet sitter i styret genomför även de nedskärningar och accepterar den påtvingade 'budgetdiciplinen'.
Miljöpartiet rusade högerut efter nomineringen av de nya språkrören för att signalera att de kan samarbeta med högeralliansen (som i Haninge). Partiets överenskommelse med regeringen om flyktingpolitiken innebar ännu fler tvångsutvisningar till länder som Irak. På senaste MP-kongressen sade man nej till att stoppa vinster i skolan.
Den verkliga oppositionen kommer från lokala kampanjer mot nedskärningar, den växande asylrörelsen, gräsrotsrörelser av socialister och kämpande fackliga aktivister – som Septemberalliansen och Välfärd utan vinst – samt andra initiativ underifrån.
Högerpartiernas vanstyre i Haninge
Högerstyret i Haninge (M, FP, C, KD och MP) svälter ut kommunens verksamheter. Skola och omsorg drivs som företag med stora överskottsmål medan behoven av upprustning nonchaleras. År 2007 gjorde Haninge 106 miljoner kronor i överskott, 2008 var det 110 miljoner, 2009 var det 94 miljoner, 2010 hela 143 miljoner och förra året 45,8 miljoner kronor. Samtidigt har Haninges förskolor bland de största barngrupperna i landet och sämst personaltäthet i Stockholms län: 6,3 barn per anställd. Rekordfå äldre får tillgång till särskilt boende samtidigt som omsorgsbehoven ökar.
Borgarnas styre kännetecknas av medveten diskriminering. Högstadieskolan i Jordbro lades ner därför den ligger i det invandrartäta arbetarområdet Jordbro och skolorna i Västerhaninge och Brandbergen har stora klasser och är i stort upprustningsbehov. Skolor i andra områden har mindre klasser och tillåts kosta mer i lokalkostnader och verksamhet.
Kommunledningen förnekar att de gör nedskärningar. Systemet med resultatsenheter innebär att tjänstemän och rektorer får i uppgift att ”effektivisera” (politikerspråk för nedskärningar) verksamheter medan politiker frånsäger sig ansvaret. Men det är politikerna som sätter de ekonomiska ramarna och är därmed direkt ansvariga för nedrustningen.
Borgarna har sänkt skatten med 43 miljoner (ger knappt något till lågavlönade), höjt politikernas arvoden och kraftigt ökat representation och resor (som de vägrar redovisa).
RS tar striden
Inga tal i kommunfullmäktige kan tvinga högern till reträtt på nedskärningar eller få dem att driva en annorlunda politik.
Kampanjen för att rädda Jordbromalmsskolan förra året var en kampanj för att stoppa nedrustningen av hela stadsdelen. Därför bildade vi Uppror för Jordbros Framtid, som samlade jordbrobor till ett stormöte om stadsdelens framtid. Lärare, föreningar, butiksägare m fl ställde sig bakom uppropet för att kräva en högstadieskola, upprustning av centrumet, bostäder och service. I år har kraven på upprustning fortsatt i forumet 'Jordbrodialogen'. Bland de frågor som har störst stöd finns RS krav:
> Bygg ny högstadieskolan.
> Återta Jordbro centrum i kommunal ägo, rusta upp och sänk hyrorna för småbutiksägarna.
> Rusta upp bostäderna – stopp för hyreshöjningar och ombildningar.
> Trygghetsåtgärder: bättre belysning, röjning vid gångvägar och nattvandring med fältassistenter.
Tillsammans med elever och föräldrar har vi visat att egen organisering lönar sig. 2005 avskaffades skollunchavgiften på gymnasiet efter vår ”vägra betala”-kampanj med skolstrejk. 2007 stoppades nedskärningar i skolan på 54 miljoner kronor, också efter elevstrejk och föräldraprotester.
1.2 Andra partiers budgetförslag
Borgarnas budget
Högerledningens (M, KD, FP, C, MP) nya budget för Haninge 2013 innebär fortsatta orättvisor och privatiseringar. De föreslår ett överskottsmål på två procent av skatter och generella statsbidrag, vilket innebär att 71 miljoner kronor inte satsas på verksamheten. Detta innebär inte, som det påstås, att pengar sparas för att klara hårdare tider. De hårda tiderna pågår nu inom nästan samtliga verksamheter. Pengarna tas ifrån den kommunala verksamheten där den så akut behövs.
I kommunledningens budgetförslag för Haninge 2013 ökar ramarna med 134 miljoner kronor, ca 17 miljoner mindre än ramökningen för 2012. Detta är absolut ingen satsning. Ramökningen täcker knappt inflation, löne- och prisökningar och innebär fortsatt utsvältning då den beräknade volym- och befolkningsökningen troligen är underskattade för både Äldrenämnden och Socialnämnden.
I budgeten för Grund- och förskolenämnden utlovas en förstärkning av personaltäthet och kompetens i förskolan på 13,5 miljoner kronor. Lika stor summa utgör löne- och prisutvecklingen som borgarna inte kompenserar i sin budget. Med andra ord blir det ingen förstärkning utan motsvarande nedskärningar. Totalt väntar nedskärningar på över 25 miljoner kronor inom nämnden, motsvarande nästan 60 lärartjänster.
Gymnasie- och vuxenutbildningen ges 17,9 miljoner kronor mindre jämfört med 2012. Detta försvaras med ett fall i antalet elever på ca 170 personer. Men enligt förvaltningens beräkningar kommer detta enbart leda till kostnadminskningar på 10,4 miljoner kronor. Detta innebär att 7,5 miljoner kronor är rena besparingar. Med andra ofinansierade 'satsningar' blir sparkravet på gymnasiet minst 19,9 miljoner kronor. Borgarnas tal om att nämnden ska ta ledningen i kostnadseffektiv ledning innebär i princip att ännu fler utbildningar är hotade och kanske måste stängas helt.
I Kultur- och fritidsnämnden väntas nedskärningar på uppemot 6 miljoner kronor, i Stadsbyggnadsnämnden uppemot 5 miljoner kronor och i Socialnämnden hela 43 miljoner kronor! Nedskärningarna i Socialnämnden kommer få förödande konsekvenser för viktiga verksamhetsområden.
Äldrenämnden fick utökade medel på 41 miljoner kronor under våren när det visade sig att kommunstyrelsen underfinansierat kraftigt som vi i RS varnade för i förra årets budgetdebatt. Även detta budgetförslag med ytterligare 17,4 miljoner kronor innebär försämringar då priser och löner inte kompenseras för. Förvaltningen talar om att höjning av ersättningsnivåer till hemtjänsten kan komma att betalas av att annan verksamhet omprövas.
Socialdemokraternas budget
I Socialdemokraternas budget satsas det 69 miljoner kronor mer än i borgarnas vilket de möjliggör genom slopat överskottsmål. Men även med S-budgeten kommer det krävas nedskärningar på uppskattningsvis 35 miljoner kronor och absolut inga satsningar.
S ser det som sin uppgift att fördela attackerna på kommuninvånarna ”lite rättvisare”. Man ifrågasätter inte orättvisorna i hela samhället utan tittar blint på kommunens budgetram.
1.3 Vårt budgetförslag
Rättvisepartiet Socialisternas budget för 2013 motsvarar behoven för att ta steg till en bättre kommunal service. Rättvisepartiet Socialisterna föreslår öronmärkta satsningar på 170 miljoner (se tabellen nedan).
Rättvisepartiet Socialisternas öronmärkta satsningar i driftbudgeten för 2013
Kommunstyrelsen
• Höjda lägstalöner för kommunanställda och omvandling till heltid: 40 mkr
• Extrainsatser friskvård och rehabilitering för kommunanställda: 2 mkr
Stadsbyggnadsnämnden
• Bättre belysning och andra trygghetsåtgärder i parker, gång- och cykelvägar: 5 mkr
Miljönämnden
• Utredningar/planering för att klara klimatomställning enligt RS förslag: 1 mkr
Kultur- och fritidsnämnden
• Fler fritids- och timledare, längre öppettider för fritidsgårdar, ökat stöd till föreningar, utökad tjej-verksamhet och möjlighet för barn att få åka på sommarkollo: 6 mkr
Grund- och förskolenämnden
• Återanställning av personal, mindre barngrupper och klasser: 60 mkr
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
• Fler platser i vuxenutbildningen och SFI: 7 mkr
• Bättre lärartäthet i gymnasiet: 8 mkr
Socialnämnden
• Mer resurser till fältassistenter, kvinnojour, skyddade boenden, manscentrum, barn- och ungdomsvård, familjecentraler och missbruksvård: 16 mkr
Äldrenämnden
• Reducering av matavgift på särskilda boenden: 4 mkr
• Förbättrad matkvalitet: 1 mkr
• Nya anställningar för bättre bemanning: 20 mkr
Finansiering
• Slopat överkottsmål: 71 mkr
• Drar tillbaka skattesänkningen: 43 mkr
• Slopat partistöd, sänkning av politikerarvoden, konsultkostnader, representation, presenter och konferenser: 53 mkr
• Avskaffande av vårdnadsbidraget 3 mkr
Summa: 170 mkr
Med våra satsningar på nya jobb bromsas dessutom ökningen av kostnaderna för arbetslösheten.
Utöver våra satsningar måste ramökningen täcka naturliga volymökningar i verksamheten, inflation, lön- och prisökningar som borgerliga majoriteten vägrat att täcka. Därför utökar vi Grund- och förskolenämndens ram med 25 miljoner kronor, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens med 20 miljoner kronor, Socialnämndens med 43 miljoner kronor, Kultur- och fritidsnämndens med 6 miljoner kronor och Stadsbyggnadsnämnden 5 miljoner kronor. Därmed behöver inte kommunfullmäktiges reserv vara större än i förra årets budget och till större delen utgöra garant för Äldrenämnden.
Beräkningsvis kommer 84,3 miljoner kronor behöva tas från kommunens samlade överskott. Detta är absolut nödvändigt och helt riktigt för att stoppa alla nedskärningar och dessutom genomföra våra viktiga satsningar.
Vi föreslår också att Haninge kommun startar ett upprop mot regeringens kommun-politik med krav på att nedskurna statsbidrag betalas tillbaka, att samtliga löne- och prisökningar kompenseras samt att alla nya uppgifter som staten/regeringen ålagt kommunerna de senaste 20 åren ska finansieras fullt ut, även i efterhand.
Rättvisepartiet Socialisternas öronmärkta satsningar i investeringsbudgeten 2013
Ny parklek i Handen: 5 mkr
Utbyggnad av äldreboendeplatser i hela kommunen: 20 mkr
Utbyggnad av förskolan i hela kommunen: 25 mkr
Summa: 50 mkr
Rättvisepartiet Socialisternas satsningar är på totalt 50,0 mkr, utöver de investeringsförslag som redan är inkluderade i majoritetens budget; bygget av nya yrkesgymnasiet i Handen för att ersätta Fredriks yrkesgymnasium (vilket RS motionerade om redan för fem år sedan) och bygget av nya Höglundaskolan i Jordbro (utkomsten av att både både S och de borgerliga partierna gav upp idén om att skolsegregera Jordbro efter motstånd av elever, personal och RS. Nu kräver RS att nya Höglundaskolan byggs ut till en F-9 skola).
1.4 Vision och politik
Rättvisepartiet Socialisterna står för en socialistisk samhällsomvandling globalt, ett solidariskt samhälle där det arbetande och brukande folkflertalet har demokratisk kontroll över ekonomin. Makten utgår från folket och planeringen sker genom demokratiska organ på alla nivåer; globalt, nationellt, lokalt och branchvis.
En planerad ekonomi frigör resurser för att utveckla produktion, forskning och metoder för att rädda miljön, avskaffa svält samt utveckla hela jordens infrastruktur för säkerställande av rent vatten, hållbart jordbruk, utbildning och arbete.
Rättvisepartiet Socialisterna står för ett Haninge där kommuninvånarna – personal, anhöriga och brukare – genom demokratiska organ, områdes- och branchvis utvecklar välfärden jämte tjänstemän och politiker. Politiska förtroendevalda ska tjäna enligt snittet för kommunens anställda, ingå i en naturlig rotation på poster och vara avsättbara.
Vi kämpar för ett Haninge där personaltätheten inom all omsorg är stor och de anställda utformar verksamheten i samspel med brukarna. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön ger alla arbete, minskar ohälsan och ger alla tid att delta i styret av verksamheten.
Alla kommundelar är levande med rikt föreningsliv, nära till service och offentligt finansierad kollektivtrafik.
Vi kämpar för ett Haninge där barngrupperna i barnomsorgen är max 10 barn per småbarnsgrupp och 15 per storbarnsgrupp. Den borgerliga synen på barnomsorg som barnpassning avskaffas och den pedagogiska uppgiften i verksamheten stärks. Borgarnas verson av kunskapskontroller för 4- och 5-åringar vilka påverkar barn negativt ersätts av pedagogisk dokumentation som förespråkas av forskningen och institutioner som Skolverket.
I grundskolan är klasstorlekarna begränsade till max 20 elever. Dagens korvstoppningspedagogik med ytinlärning genom prov och lärarlösa lektioner byts mot djupinlärning; mer tid för individuell hjälp, mer läxhjälp, tydligare samspel mellan teori och praktik, tid för att omsätta kunskaper i praktiken och större elevinflytande.
Äldreomsorgen sker helt i offentlig regi för att säkerställa allas rätt till omsorg. Maten lagas på plats och är anpassad efter de äldres behov, vanor, religion osv.
Värdefulla skogsmiljöer bevaras och skärgården skyddas från ytterligare exploatering. Miljonprogrammen ställs under allmännyttan och helrenoveras till miljövänligare passivhus. Stor satsning på vindkraft, solenergi samt berg- och markvärme.
Rasism, homofobi, diskriminering och våld mot kvinnor bekämpas underifrån och i hela samhället.
En socialistisk politik kan genomföras med bygget av ett nytt arbetarparti, kämpande fackföreningar och en landsomfattande rörelse mot högerpolitiken.
1.5 Haninges förutsättningar
Rättvisepartiet Socialisterna kräver ett ordentlig tillskott till kommuner och landsting. Egentligen rör det sig om att kräva en tillbakabetalning efter mer än två decenniers minskade statsanslag, något som pågått oavsett om högern eller S haft majoritet i riksdagen. Att kommunernas möjligheter att utvecklas helt är begränsade till de av regeringen tilldelade ramarna är ett resultat av en medveten politik för att lättare omfördela pengar från offentlig sektor till storföretag. Avskaffandet av kommunal beskattningsrätt av företag, bolagiseringar och utförsäljningar samt omstruktureringen av de indexreglerade statsbidragen har försämrat kommunernas ekonomi sedan 1980-talet och begränsat manöverutrymmet. Idag är kommuner och landsting vingklippta. Samtidigt med urholkningen av kommunernas ekonomier har staten lagt nya uppgifter på kommunerna som inte kompenserats för.
Haninges riskzoner
Följande verksamhetsområden ser vi som stora riskzoner under högermajoritetens styre:
a. Socialnämnden:
• Socialstyrelsen utredde i år missförhållanden på Idun och Ungbo HVB och Socialnämnden tvingades öka bemanningen efter tillsyn. Men med föreslagen budgetram för 2013 är ingen verksamhet säker. Nedskärningar på 45 miljoner kronor väntar och även lagstadgad verksamhet kan vara i riskzonen. Förvaltningen skriver följande: ”Förvaltningen ser att det inte kommer att finnas resurser till nysatsningar, kvaliteten blir lidande och det krävs viktiga prioriteringar mellan verksamheterna. Verksamheter måste avvecklas och servicen till medborgarna försämras. Förvaltningen kommer att ha svårt att lägga en realistisk budget för försörjningsstödet för år 2013 om konjunkturnedgången fördjupas.”
b. För- och grundskolenämnden:
• Stora klasser och andra effekter av högerledningens nedskärningar ökar risken för att fler elever väljer bort Haninge och tar med sig elevpengen till andra kommuner.
• Borgarnas beslut att ge konkurrensfördelar till nyetablerade friskoleföretag – 3 000 kr extra per elev per år – riskerar leda till fler skolnedläggningar. Ingen riskanalys har gjorts.
• Det kommunala vårdnadsbidraget cementerar ojämställda familjeförhållanden och riskerar bidra till att skapa nya då kvinnor drabbas hårdast av högerpolitiken.
c. Äldrenämnden:
• Omsorgsbehoven ökar drastiskt de kommande åren. Antalet personer 65 år och äldre beräknas öka med över 30 procent de kommande 10 åren och personer över 80 år med 50 procent. Samtidigt skapas långt ifrån det antal nya platser som behövs inom äldreomsorgens boenden. Borgarnas plan bygger på att äldre ska stanna hemma så länge som möjligt. Äldre i behov av särskilt boende nekas därför plats och hänvisas till hemtjänst, även de med vårdbehov på 10 timmar eller mer per dag tas idag hand om av en hemtjänst som borgarna privatiserar i snabb takt.
Arbetsmarknad och utbildning
I Haninge är arbetslösheten högre än Stockholms län i allmänhet och bland ungdomar i synnerhet.
Många arbetslösa tvingas jobba gratis på praktik eller på prov för att sedan ersättas av nästa i kön. Med FAS3 jobben får arbetsgivaren till och med betalt av staten för att ha gratis arbetskraft som enbart lever på aktivitetsstöd eller försörjningsstöd.
Arbetslösheten är ett slöseri med mänskliga och samhälleliga resurser. Vi anser att den kommunala servicen kan utvecklas och arbetslösheten sjunka med en socialistisk arbetsmarknadspolitik. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön och satsning på friskvård ger jobb åt ungdomar och möjliggör ett längre arbetsliv för äldre utan arbetsskador.
Det skulle kraftigt vända trenden mot sjunkande skatteintäkter, höja konsumtionen, minska ohälsotalen och arbetsskador samt möjliggöra höjda statsbidrag för de nödvändiga investeringar inom hemtjänst, handikapp- och äldreomsorg som kommer behövas de kommande åren.
I Haninge kommun har högerledningens skolnedskärningar slagit hårt. Haninge satsar en tredjedel mindre pengar på läromedel och hälften så mycket på skolhälsovården som Stockholm.
Efter att högerregeringen skar bort en tredjedel av finansieringen till vuxenutbildningen har möjligheten att omskolas drastiskt försämrats. För tio år sedan fanns både Västerhaninge folkhögskola och Dalarö folkhögskola. Idag finns de inte kvar. Centrum Vux är i stort behov av resurser efter nedskärningar.
Rättvisepartiet Socialisterna vill satsa mer på Centrum Vux, SFI (svenska för invandrare) och Särvux.
Bostadsbyggande
Vi vill rädda de allmännyttiga bostäderna, skydda kommunens bostäder från omvandling till bostadsrätter samt att kommunens nya bostadsområden i bl a Vega görs tillgängliga för ungdomar och låginkomsttagare genom billiga hyresrätter. Vi vill satsa på byggande där mark- och exploateringskostnader hålls ner till förmån för klimatsmarta lösningar och låga hyror.
Regional utveckling
Borgarnas utvecklingsprogram för den regionala stadskärnan innebär omfattande förändringar; nya stadsdelar byggs, nya företagsparker etableras och stora delar av centrala Haninge danas om. Utvecklingen är dock helt näringslivsinriktad. De stora behoven hamnar i skymundan.
Vid stora planmässiga förändringar av stadsbilden är verklig dialog viktig. Därför måste det ske på de boendes och de berördas villkor. Stadsplanering ska handla om samhällsnytta, inte storhetstänkande. Boende, kommunal verksamhet, lokala föreningar och företag måste ha stort inflytande. En levande stadsbild är en stadsbild där alla kommer till tals och alla får utrymme.
Utvecklingsprogrammet saknar helt klimatperspektiv. Rättvisepartiet Socialisterna vill se en plan för hur transporter på väg kan samordnas, till och från industriområden och köpcentrum. Lyckade försök i Uppsala och Linköping visar att avgasutsläppen i stadskärnan från transportfordon kan minska med 50 procent. Bilresandet till och från externa köpcentra som Port 24, Ica Maxi m fl måste brytas. Det absolut mest effektiva sättet skulle vara en gratis busslinje till och från dessa centra. Alternativt att den planerade spårväg från Flemingsberg till Handen också dras förbi dessa centra m fl.
Rättvisepartiet Socialisterna står för avgiftsfri kollektivtrafik samt utbyggnad av pendelnätet med ringlinjer. Ingen annan åtgärd skulle kunna mäta sig i effekt både för miljö, trängsel och regional utveckling.
Personalfrågor
Haninge kommun står inför en generationsväxling. Ett stort skikt anställda går i pension de kommande åren. Detta kräver insatser. För att locka fler unga att söka jobb inom skola, barn- och äldreomsorg vill vi satsa 40 miljoner kr till att höja lägstalönerna.
Genom att redan nu öka bemanningen på kommunens arbetsplatser minskas arbetsbelastningen. Detta skulle minska, inte bara förtidspensioneringar, utan också ohälsotalen samt antalet arbetsskador. Anställda med lång arbetslivserfarenhet inom sitt yrke borde också ha möjlighet att avstå från tungt belastade arbetsmoment och använda mer tid att vägleda unga/nya anställda.
Sjukfrånvaron är störst bland barnomsorgspersonal och äldreomsorgspersonal. Sjukfrånvaron har sjunkit i Haninge de senaste åren, dock från en hög nivå. Samtidigt har antalet rehabiliteringsärenden minskat i förhållande till behoven. Högerregeringens nya regler och riktlinjer har inneburit att fler tvingas återgå till arbetet för tidigt. Många får inte tillgång till den friskvård och rehabilitering som de behöver. Detta kan leda till än större problem med sjukskrivningar och arbetsskador längre fram.
Rättvisepartiet Socialisterna vill avsätta ytterligare 2 miljoner för extrainsatser på friskvård och rehabilitering i tidigare stadier än idag.
Upphandlingsfrågor
Rättvisepartiet Socialisterna anser att det är kvalitet och tillgänglighet som ska stå i fokus för verksamheten. Därför motsätter vi oss ”avknoppning” (privatisering) och konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. Vi anser också att personal och brukare ska ha veto vid upphandlingar.
För Rättvisepartiet Socialisterna:
Mattias Bernhardssson
2. Kommunens styrmodell
Inget eget förslag.
3. KF:s mål för 2013-2014
3.1 Målområde – Ekologisk hållbarhet
Inget eget förslag
3.2 Målområde – Social hållbarhet
Inget eget förslag
3.3 Målområde – Ekonomisk hållbarhet
Kommunen slopar överskottsmålet.
4. Mål och ekonomiska ramar per nämnd och bolag 2013-2014
Rättvisepartiet Socialisternas föreslår slopat överskottmål och att skattesänkningen rivs upp. Med detta inräknat och SKL:s prognos på beräknade skatteintäkter och generella statsbidrag sätter vi ramstorleken till 3 674 212 000 kr. Beräkningsvis kommer 84,3 miljoner kronor belastas kommunens samlade överskott.
I taballen nedan och på fler platser i vårt förslag skriver vi summor i tkr (10 000 tkr = 10 miljoner kronor) då detta är det vanliga i de andra partiernas budgetar.
4.1 Kommunstyrelsen
Rättvisepartiet Socialisterna öronmärker 40 mkr för att höja lägstalönerna bland kommunens anställda samt omvandla deltid till heltid för de som så önskar. 2 mkr öronmärks i extra medel till förebyggande friskvårdsinsatser.
Vi sparar samtidigt 53 mkr genom att kraftigt minska konsultkostnader, representation, resor, konferenser, presenter, arvoden för sammanträden samt hel- och deltidsengagerade förtroendevalda och slopar kontant partistöd.
Minst hälften av konsultutgifterna är onödiga med Rättvisepartiet Socialisternas politik. Dels skulle vi stoppa alla privatiseringar och konkurrensutsättningar, dels skulle personalen – de verkliga experterna på arbetsplatserna – få större ansvar och inflytande.
4.2 Grund- och förskolenämnden
I Haninges förskolor var personaltätheten i oktober 2011 6,3 barn per årsarbetare jämfört med genomsnittet i riket på 5,3. Andelen förskollärare är 33 procent jämfört med ett riksgenomsnitt på 54 procent.
I Haninges grundskolor var lärartätheten i oktober 2011 7,5 lärare per hundra elever jämfört med 8,3 i riket. 79 procent av Haninges lärare var behöriga jämfört med 89 procent i riket.
Rättvisepartiet Socialisterna satsar 60 mkr för omfattande förbättning av personaltätheten samt behörighetsgraden inom barnomsorg och grundskola samt avskaffar begränsningen av vistelsetiden för barn till arbetslösa och sjukskrivna.
Vi frigör 3 miljoner i Barn- och utbildningsnämnden genom att avskaffa vårdnadsbidraget.
Skolinspektionen gav Rättvisepartiet Socialisterna rätt efter vår anmälan mot betygsliknande omdömen och kunskapskontroller (från 4 års ålder) då de är skadliga för små barn. Ny pedagogisk dokumentation utifrån förskolans pedagogiska uppgift för åldersgruppen måste utvecklas tillsammans med personalen.
Vi utvecklar arbetet med att förbättra studieresultaten genom mer tid för individuell hjälp, mer läxhjälp och mindre klasser.
4.3 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Rättvisepartiet Socialisterna satsar på bättre personaltäthet inom gymnasiet med 8 mkr.
Vi vill återskapa de utbildningar och lärarjobb på Centrum Vux som borgarna tagit bort under åren, t ex Barn- och Fritidsutbildningen samt skapa fler utbildningsplatser, både inom vux och SFI med ytterligare personalutökning med 7 mkr. Ramarna utökas med ytterligare 20 mkr för att stoppa nedskärningarna.
4.4 Kultur- och fritidsnämnden
Rättvisepartiet Socialisterna satsar 6 mkr på fler fritids- och timledare, längre öppettider för fritidsgårdar, ökat stöd till föreningar, utökad tjej-verksamhet och möjlighet för barn att få åka på sommarkollo. Vi utökar dessutom budgetramen med 6 mkr för att stoppa nedskärningarna.
4.5 Miljönämnden
Miljönämnden gör insatser för sjöar, vattendrag och biologisk mångfald. Rättvisepartiet Socialisterna öronmärker 1 mkr för att inleda arbetet med klimatomställning.
Vi vill utreda hur transporterna (som i Haninge står för 70 procent av utsläppen) kan planeras och samordnas, t ex till och från köpcentrum och företagsparker.
En plan måste göras för hur miljonprogrammets bostäder kan klimatanpassas. Målet är 500 nya klimatjobb i Haninge.
Den planerade Södertörnsleden måste miljöutredas ordentligt. Leden måste också ut på remiss hos boende, natur- och intresseföreningar i berörda områden
.
4.6 Socialnämnden
Rättvisepartiet Socialisterna satsar 16 mkr till fältassistenter, kvinnojour, skyddade boenden, manscentrum, barn- och ungdomsvård, familjecentraler och missbruksvård. Målet är att alla kvinnor som söker skydd ska få plats mot dagens situation där ca hälften nekas plats.
Utöver detta ökar vi budgetramen med ytterligare 43 mkr då volym- och behovsökningen är underfinansierad samt att stoppa nedskärningarna.
4.7 Stadsbyggnadsnämnden
Rättvisepartiet Socialisterna satsar 5 mkr för fysiska trygghetsåtgärder som trädröjning vid gång- och cykelvägar samt bättre stolp- och trädbelysning i anknytning till parker och bostadsområden. Utöver detta uttökas budgetramen med 5 miljoner kronor för att stoppa nedskärningarna.
4.8 Äldrenämnden
Rättvisepartiet Socialisterna öronmärker 4 mkr för att kunna reducera matavgiften för de äldre på särskilda boenden. 1 mkr satsas på förbättrad matkvalitet och 20 mkr på bättre bemanning genom nyanställningar. Om budgeten inte räcker p g a lön- och prisuppräkningen använder vi kommunfullmäktiges reserv.
4.9 Kommunala bolag
Inget eget förslag
5. Investeringsbudget för 2013 och plan för 2014-2015
Sammanställning av investeringar på nämndnivå 2013 (tkr)
Investeringsbudgeten för 2013 delas upp i en del som finansieras av kommunen och en del som finansieras via Tornberget.
I nedanstående förslag till investeringsbudget för 2013 föreslås kommunens investeringar uppgå till 171,5 mkr.
De ombyggnadsinvesteringar som föreslås genomföras och finansieras av Tornberget uppgår till 300,0 mkr. Sammanlagt föreslås investeringar för kommunen och Tornberget på 412,9 mkr. Till detta kommer kommunens VA-investeringar som uppgår till 30,3 mkr vilket innebär en total investeringsvolym på 443,2 mkr.
Kommunstyrelsen
Rättvisepartiet Socialisterna drar ner på budgeten med 14,5 mkr jämfört med majoritetens förslag (från investeringar på IT centralt och investeringsreserv för anpassning av avställda lokaler).
Stadsbyggnadsnämnden, inkl miljönämnden
Investeringar i ny gatu- och trädbelysning.
Kultur- och Fritidsnämnden
Vi bygger en ny parklek i Handen efter samma modell som parkleken i Jordbro. Handen saknar familjecentraler som i Jordbro och Brandbergen och saknar den tidigare öppna förskolan.
Budgeten uttökas med 5 mkr mer än i majoritetens förslag.
Grund- och förskolenämnden
Vi bygger nya förskoleavdelningar i Västerhaninge, Tungelsta, Jordbro, Handen, Brandbergen och Vendelsö.
En särskild förstudie ska påbörjas för att bygga ut Höglundaskolan till en F-9 skola i Jordbro samt bygga egna skollokaler år Klockarbergsskolan i Brandbergen.
Budgeten utökas med 25 mkr mer än i majoritetens förslag.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Den nya yrkesförberedande gymnasieskolan byggs i Handen.
Socialnämnden
Nytt gruppboende byggs.
Äldrenämnden
Vi bygger ut äldreomsorgen med fler boendeplatser.
Budgeten utökas med 10 miljoner kronor mer än i majoritetens förslag.
Tornberget
Energibesparande investeringar, t ex installation av rörelsestyrd belysning och ventilation i kommunens fastigheter och lokaler genomförs. Det ger ett hållbarare energiutnyttjande och genererar på sikt pengar tillbaka till kommunen.
Reinvesteringar och underhåll av kommunens lokaler som skolor, förskolor och boenden vilken är kraftigt eftersatt och annars skapar större kostnader i framtiden.
På grund av osäkerheter i skatteintäktsprognos och volym- och verksamhetsutveckling har vi för 2014 och 2015 valt att lägga ut samma ramar som för 2013 till nämnderna. En preliminär ramökning står under ofördelade medel.
Vi föreslår slopat överskottsmål samt samma skattesats som RS budgetförslag för 2013. De ökade kostnaderna för försörjningsstöd sjunker efter våra satsningar på fler anställda. Nya resurser skapas genom färre sjukskrivna som ett resultat av våra satsningar på bättre bemanning inom barnomsorg, grundskola och äldreomsorg samt satsning på rehabilitering och friskvård i tidiga stadier.
Framtida prognoser avgör i hur hög utsträckning vi tar i anspråk tidigare överskott. I längden måste staten återställa statsbidragen för att behoven ska kunna täckas. Det behövs en landsomfattande rörelse för att kräva pengarna tillbaka.
7. Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning
7.1 Intern kontroll
Inget eget förslag
7.2 Konkurrensutsättning genom upphandling eller kundval
Stopp för alla privatiseringar. Systemet att fastställa check-/pengbelopp för kundval avbryts. Konkurrensfördelar för nyetablerade friskolor avskaffas. Elevpengen höjs och fördelas enligt behoven utefter Rättvisepartiet Socialisternas förslag till ramökning. Vårdnadsbidraget avskaffas.
7.3 Interna resultatenheter
Inget eget förslag
7.4 Lokalfrågor
På grund av den konkurrens högern skapat mellan skolor drabbas många skolor av elevbortfall. Istället för att lägga ner eller slå ihop skolor och klasser är det bättre att skapa mindre klasser och höja lärartätheten. På sikt är det mer effektivt då elevtillströmningar återkommer och annars kräver nya investeringar.
Systemet med internhyra ska ses över för att reformeras
7.5 Delegationsordning och attestreglemente
Inget eget förslag
7.6 Drifts- och investeringsbudget, över-/underskott samt tilläggsanslag
Budgetramarna utgör gräns för kommunens ekonomiska resurser. Men vid behov av viktiga tilläggsanslag kan resurser omfördelas inom kommunen, t ex från reserven, resultaregleringsfonden eller från de kommunala bolagen.
7.7 Förvaltningsledningens rapporteringsskyldighet
Förvaltningschefen ska rapportera inför sin nämnd ekonomisk obalans inom förvaltningens verksamheter.
7.8 Uppföljning och återrapportering
Inget eget förslag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.