I dagens Aftonbladet (Läs debattartikeln här) tar sju debattörer strid för de demokratikämpar, fackliga aktivister, religiösa och politiska flyktingar som idag tvångsutvisas till fängelse och tortyr i Iran. Tidigare i år pressades Migrationsverket av den massiva opinionen att stoppa alla utvisningar till Syrien. Den logiska följden är att alla utvisningar till diktaturer som förföljer och fängslas borde stoppas, skriver debattörerna:
Mattias Bernhardsson, Asylrörelsen i Stockholm
Sissel Egeland, skribent på Asylum Today i Norge
Nasi Payghambarian, kampanjen för asyl åt Mohammadreza Esfahani
Amineh Kakabaveh, föreningen ’Varken hora eller kuvad’
Dror Feiler, musiker och politisk aktivist
Regina Lund, artist
Mest lästa artiklarna på RS Haninge om temat:
Här svarar Migrationsverkets rättschef Ribbenvik:
SvaraRaderahttp://www.aftonbladet.se/debatt/article14486987.ab
Mattias Bernhardsson replik på Ribbenvik:
SvaraRaderaMigrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik börjar sitt svar med att ljuga om Syrien när han påstår att Migrationsverkets beslut bekräftats i varje överprövat fall. Tisdagen den 8 november utvisades den politiska flyktingen och demokratikämpen Fares Mahmud till Syrien (vid den tipunkten hade redan ca 3 500 människor dödats av regimen och politiska meningsmotståndare avrättas utan att något utvisningsstopp införts från Migrationsverkets sida). Migrationsverket sa att Fares inte riskerade att fängslas eller torteras. I verkligheten lämnade dock polisen över Fares till syrisk polis i Damaskus, vilket polisen också bekräftade i ett nyhetsinslag i Aktuellt. Fares fördes då till "Fängelse nr 48" och flyttades sen vidare till högriskfängelset Faihae i Damaskus. Där försvann alla spår. Och Ribbenvik är helt ointresserad av att veta vad som hänt denne demokratikämpe - för han fick ju 'en rättssäker prövning' som det heter.
Faktum är att Ribbenvik svarar på vår debattartikel genom att inte svara alls. Ribbenvik upprepar standardfrasen att 'asylprövningen ska vara individuell', utan att se till verkligheten i Iran eller de nya omständigheter i landet som innebär att alla som skickas riskerar livet.
Ribbenvik vägrar kommentera de nya direktiven enligt artikel 7 i Irans straffbalk – att fängsla och åtala samtliga politiska flyktingar som återvänder till Iran. Den iranska regimen struntar i om Migrationsverket i Sverige gjort en prövning av asylskälen - de riskerar att fängslas och torteras likväl.
Inte heller klarar Ribbenvik av att svara på förändringarna i tolkningen av den iranska lagen rörande konvertering från islam. Återigen hänvisar han till att "individuella prövningar" skulle vara säkra. Därmed förvarar Ribbenvik den sk prövning Mohammadreza Esfahani fick: att en dom på 10 års fängelse och 75 piskrapp inte räcker för att få asyl i Sverige.
Vilken rättssäker prövning fick regimkritikern och pastorn Jean Kabuidibuidi som utvisades till Kongo? Också här sa Migrationsverket att det inte fanns någon risk att skicka honom tillbaka. Nu vet vi hur det gick - han fängslades och torterades.
Enligt Utlänningslagen 12 kap 1 § får avvisning och utvisning av en utlänning "aldrig verkställas till ett land om det finns skälig anledning att anta att utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning...". Ändå bryter Migrationsverket lagen hela tiden.
Ribbenvik försöker också förminska vilken roll protester och opinonen från vanligt folk har. Det är naturligt eftersom Migrationsverket helst vill utvisa folk ostört. Den massiva kampen för allmänn amnesti år 2005 ledde till 17 000 nya uppehållstillstånd. Idag har Migrationsverket fyra bussbolag färre att vända sig till när de ska utföra massdeportationer på grund av protesterna. Och vanliga passagerare har visat att de kan avbryta utvisningar när polisen för ombord politiska flyktingar för att tvåmgsutvisas till fängelse och tortyr. Så därför kommer protesterna fortsätta och växa.