 |
| Mattias Bernhardsson (RS) |
Jag överklagar beslutet med hänvisning till kommunallagen under kapitel 2 om "Kommunernas och landstingens befogenheter":
> paragraf 2: "Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat" och
> paragraf 3: "Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det"
Jag vill utöver detta att förvaltningsrätten också utreder om förfarandet kring nedläggningen skett i enlighet med kommunallagen:
24/11 2010: meddelas personalen att skolan avvecklas.
25/11 2010: går ett brev ut till föräldrarna att skolan avvecklas.Varken ledamöter i kommunfullmäktige eller Grund- och förskolenämnden känner då till att skolan ska avvecklas. De enda som känner till är delar av förvaltningen och kommunledningen.
30/11 2010: kommer Jordbromalmsskolans avveckling upp under punkten "delegationsbeslut" på Grund- och förskolenämndens möte. Mötet beslutar att till nämndmötet i december komma med ett förslag för upphörandet med intagning för elever till årskurs 6 i Jordbromalmsskolan till läsåret 11/12 och att ta fram en avvecklingsplan fram tills nämndsammanträdet i februari 2011. Nämndens protokoll från 30/11 innehåller felaktigheter kring vilka som tjänstgjorde och deltog under beslutet och ändras i efterhand.
3/12 2010: meddelas kommunfullmäktige samtidigt som allmännheten om avvecklingen genom media. Kommunledningens pressmeddelande slår fast att "Jordbromalmsskolan avvecklas".
7/3 2011: Nedläggningsbeslutet minoritets-återremmitteras på kommunfullmäktige med motivet att kostnader och hur kommunens ekonomi påverkas skall utredas.
15/3 2011: Kommunledningen har inte utrett enligt återemmitteringsbeslutet med hänvisning till att ekonomi och kostnader inte skulle vara relevant. Ändå angav nämndordföranden Alexandra Anstrell (M) ekonomi och lokalkostnader som orsak i ABC-nytts sändning efter kommunfullmäktigesammanträdet den 7 mars såväl som i Radio Stockholm onsdagen den 16 mars, dagen efter nedläggningsbeslutet.
1. Överklagan enligt 2 kap 2 §:
Alla har rätt till en likvärdig utbildning. Men så är inte fallet i Haninge. Jordbromalmsskolan läggs ner därför att den ligger i det invandrartäta arbetarområdet Jordbro. Skolor i mer välbärgade områden läggs inte ned. Moderaterna, som leder kommunledningen, fick 55 procent av rösterna i Dalarö men bara 12-15 procent i området där Jordbromalmsskolan ligger. Dalarö skola är den enda skola som undantas från att ta emot skolelever från Jordbromalmsskolan.
Den borgerliga majoriteten (M, KD, FP, C, MP) hävdar att det finns en högstadieskola för mycket i Haninge kommun. Därför vill de lägga ner Jordbromalmsskolan.
Majoriteten anför följande argument för nedläggning av just Jordbromalmsskolan; för få elever; för litet elevunderlag; en ekonomisk börda för kommunen; en stökig miljö; och för låga betyg.
Enligt kommunallagen kan "sakliga skäl" utgöra undantag från att behandla alla lika. Men ingen av sak-argumenten håller för en nedläggning. Därför går jag igenom fakta i sak på det som majoriteten anfört enligt följande:
Antal elever:
> Ca 240 elever går på Jordbromalmsskolan medan ca 90 går på Dalarö skola. Nedläggningen av Jordbromalmsskolan innebär att elevernas fria skolval inte respekteras.
Ekonomi:
> Jordbromalmsskolans ekonomiska resultat för 2009 var + 348 000 kr och för 2010 + 273 000 kr medan Dalarö skola gick back med nästan två miljoner: - 914 000 kr 2009 och - 940 000 kr 2010. (Henrik Boström, Ekonom, Kommunstyrelseförvaltningen, Budget & Redovisningsenheten)
> Vid nedläggning kommer skollokalerna stå tomma och kosta kommunen väldigt stora pengar under många år. Dessutom ska elever erbjudas busskort och nya skolbyggnader, troligen baracker, måste byggas för att eleverna ska få plats vid de andra kommunala skolorna. Det finns ingen ingen koll på hur nedläggningen drabbar kommunen ekonomiskt.
Lokalkostnader:
> Dalarö skola har 42 procent dyrare lokalkostnader för högstadiet per elev jämfört med Jordbromalmsskolan. (själv räknat utifrån lokalkostnader och antal elever enligt siffror från Henrik Boström, Ekonom, Kommunstyrelseförvaltningen, Budget & Redovisningsenheten)
En skola för mycket:
> Majoriteten drev igenom på ordiniarie kommunfullmäktigemötet (7 mars) att nyetablerade friskolor ska ges 3 000 kr extra per elev. Grunden för förslaget är att det ska ge fler skolplatser. Hur kan det då finnas en skola för mycket?
Elevunderlag:
> Jordbro är en av de största kommundelarna. Kommunen har skyldighet att erbjuda skolgång i en så stor kommundel. Majoriteten pekar på att enbart 30 procent av eleverna i Jordbro valt Jordbromalmsskolan. Det är en manipulerabar siffra. Faktum är att 60 procent av eleverna i södra Jordbro (det tills nyligen vanliga upptagningsområdet) valde Jordbromalmsskolan. Genom att räkna in norra Jordbro sjunker siffran till ca 40 procent. För bara två år sedan fanns två upptagningsomåden, norra och södra Jordbro. Kvarnbäcksskolan i norra området stängdes pga förluster då många som bor i norra Jordbro valde Handen. Då förvaltningen började räkna in de ca 160 elever från norra området i Jordbromalmsskolans upptagningsområde ges ett intryck av ett större fall i statistiken än i verkligheten. Genom att sedan enbart räkna de som valt Jordbromalmsskolan i första hand, inte hur många som började där, tar man ner siffran till 30 procent.
I jämförelser har Jordbro bättre siffror än Brandbergen där färre valde Brandbergsskolan.
Stökigt:
> Kommunens egen enkät visar att Jordbromalmsskolans högstadium är bäst i test, bl a bäst trivsel, trygghet och inlärning på lektionerna. (http://www.skolweb.haninge.se/templates/Page____42399.aspx)
> Enligt egen jämförelse mellan skolor utifrån siffror från statens folkhälsoinstitut är psykosomatiska besvär ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och nästan 4 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Likaså är alkohol mer än 4 gånger så stort problem på Lyckebyskolan och 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Och koncentrationssvårigheter är ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och mer än 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
Länkar FHI:
Jordbromalmsskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Jordbromalmsskolan_Haninge_0136.pdf
Söderbymalmsskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Soderbymalmsskolan_Haninge_0136.pdf
Lyckebyskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Lyckebyskolan_Haninge_0136.pdf
Betyg:
> För det första kan man inte jämföra betygsgenomsnitt mellan skolor i helt skilda socialgruppsområden. Elever från Jordbro som valt Jordbromalmsskolan klarar sig faktiskt bättre än elever från Jordbro som valt andra skolor (Jonas Beilerts powerpoint, jonas.beilert@haninge.se). Det är en relevant jämförelse. Nästan alla förberedelseklasser för nyanlända flyktingbarn finns på Jordbromalmsskolan. Det klart att det sänker betygsgenomsnittet. Och genom att skolan tagit emot nyanlända från hela Haninge så har det samtidigt höjt betygsgenomsnittet på de andra skolorna.
> Skolresultaten har förbättrats i takt med att elevantalet sjunkit då eleverna fått mer uppmärksamhet och hjälp. Små skolor och små klasser är något bra.
Slutsatser:
Om det nu finns "en skola för mycket" så är det enligt majoritetens egna kriterier - speciellt ekonomi, elevantal och lokalkostnader - fel att lägga ner Jordbromalmsskolan. Men ingen skola behöver stängas, ens ur ekonomisk synpunkt då kommunen har ett mycket stort ekonomiskt överskott år efter år. Argumentet om "en skola för mycket" är en efterhandskonstruktion då det är uppenbart att majoriteten bestämde sig för att lägga ner Jordbromalmsskolan utan att titta på andra skolors situationer. Orsaken till att det är just Jordbromalmsskolan som stängs är att det berör människor som är mindre välställda. Beslutet innebär en klass- och etnisk diskriminering.
2. Överklagan enligt 2 kap 3 §:
> Nedläggningen kommer påverka eleverna skolresultat och hälsa negativt om de trängs ihop på andra skolor, oavsett om det är i befintliga (och därmed större) klasser eller i baracker. I nämndens riskanalys är det inte utrett hur klasstorlekar, hälsa eller studieresultat påverkas.
> Alla har rätt till en skola i sitt närområde. De elever som idag går på Jordbromalmsskolan kommer att få en restid på minst en timme mer per dag, tid som kunnat läggas på läxläsning.
> Idag finns specialkompetens på Jordbromalmsskolan i form av t ex aspergersklasser. Nedläggning och flytt innebär en mycket stökigare tillvaro för dessa elever.
> Elever som hamnar på t ex Söderbymalmsskolan exponeras för en mer utsatt miljö vad gäller tobak och alkohol (Statens folkhälsoinsitut, se tidigare länk)
> Nedläggningen och avsaknaden av högstadium drabbar handeln i Jordbro centrum och gör kommundelen mindre livskraftig.
> Nedläggningen kommer ha en kraftig tillbakaverkande effekt på hela kommundelen. Närhet till skola är det viktigaste när barnfamiljer väljer bostadsområde. (http://thehub.skanska.com/Upload/10027/2/PRM_Skanska_IUS_Sifo_FINAL.pdf)
Jag som överklagar beslutet är själv Jordbrobo och beslutet angår alla som bor i Jordbro och berörs/drabbas av nedläggningen.
Motståndet mot nedläggning av högstadiet i Jordbro är kompakt bland lärare, elever, föreningar, företagarna i Jordbro centrum m fl. Kampanjen "Uppror för Jordbros framtid" har krävt att nya Höglundaskolan (klar ca 2013) ska ha ett högstadium och att fram tills dess ska Jordbromalmsskolan vara kvar.
Mvh
Mattias Bernhardsson
17/3 2011
Gruppledare / kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna Haninge
> Läs Mattias Bernhardsson svar på Kommunledningens yttrande på anmälan
Läsvärt i DN om Jordbromalmsskolan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.