onsdag 30 mars 2011
Nej till JAS-plan i Natos bombkrig
Utöver åtta JAS-Gripenplan ska Sverige enligt regeringens förslag skicka ett Herkulesplan för tankning i luften och ett spaningsplan till Libyen. Sammanlagt ska 130 millitärer ingå i styrkan till en kostnad på 200 miljoner kronor.
Västmakternas krig handlar dock inte om att hjälpa det libyska folket. Precis som i Irak och Afghanistan är det ett krig för makt och naturresurser.
Moderaterna ville ursprungligen att de svenska stridsplanen skulle delta fullt ut. Efter förhandlingar med Socialdemokraterna blev beslutet att de inte ska attackera mål på marken. Uppdraget är att "upprätthålla flygförbudszonen" - trots att Gaddafis militärflyg redan slagits ut. De svenska planen ska fotografera och granska vad andra stridsplan uppnått. De kommer precis som i Afghanistan att stå under Natobefäl.
- Det handlar nu om att Sverige går in i en krigsinsats, sa Fredrik Reinfeldt på regeringens presskonferens.
- De piloter och tekniker som nu står i beredskap tillhör den absoluta spetsen i Europa när det gäller stridsflyg, så jag oroar mig inte det minsta för kompetensen, kommenterade överbefälhavaren Sverker Göranson (svd.se).
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har meddelat att de på fredag kommer att rösta för Sveriges deltagande i detta krig.
Krigshungriga politiker vill ställa upp lojalt på USA:s och EU:s sida. De upprepar det historiska misstaget att sända trupper till Afghanistan, där 500 svenska soldater deltar i USA:s hopplösa krig.
I Libyen tillkommer den svenska vapenindustrins hopp om att få visa upp JAS i fullt krig, samt militärens möjligheter att få träna stridspiloter.
Det är bara några veckor sedan Carl Bildt förklarade att han inte stödde någon sida i Libyen. Gaddafi var till nyligen en av Västs nära allierade. Både Sveriges handelsminister Eva Björling och EU-kommissionären Cecilia Malmström har de senaste åren varit på besök i Libyen för vänskapliga samtal. EU använde Gaddafis brutala diktatur som en mur mot flyktingar, en marknad för EU-varor och som oljeleverantör.
USA:s president Obama sa i sitt tal den 28 mars att kriget inte handlar om att störta Gaddafi. Amerikanska militärer varnar för att kriget kan bli utdraget. De medger också att de inte har lyckats skydda civila libyer mot Gaddafis trupper.
Arbetare och fattiga i Tunisien och Egypten har visat att massornas revolution kan störta diktaturerna.
Rättvisepartiet Socialisterna / Committee for a Workers' International står för ▼
> Stoppa Natos bombkrig – riv upp beslutet att skicka Jas-plan mot Libyen.
> Global arbetarblockad av Gaddafiregimens olja, vapen och finansiella tillgångar.
> Bygget av oberoende massorganisationer för arbetare och fattiga i Libyen - demokratisk kontroll av upproret och vapnen
> Demokratisk kontroll av ekonomin och naturresurser - för ett avskaffande av fattigdomen, imperialismens plundring och kapitalismen.
> Att störta Gaddafi är det libyska folkets sak – stöd revolutionerna i Mellanöstern och Nordafrika.
> Nej till svensk EU- och Natomilitarism med stående förband och nykoloniala insatsstyrkor. Inga svenska soldater, flyg och vapen i Natos tjänst.
> Kamp mot den globala kapitalismens plundring och nykolonialism.
> För en frivillig, socialistisk federation i Mellanöstern och Nordafrika.
DN Intressant Aftonbladet Kadhammar
måndag 28 mars 2011
Öppet möte om revolterna i Nordafrika
Se Momo på RoJ-teatern i Handen
Handen: Gamla Folkets Hus
Webb: rojteatern.nu
Alla i Haninge och Stockholm: ta er tid att se Momo eller kampen om tiden. RoJ-teatern tar fasta på det filosofiska och antikapitalistiska budskapet i Michael Endes klassiker.
För mig är det nostalgi. Jag var kanske nio år och låg där nedbäddad och njöt av min fasters högläsning tillsammans med jämnåriga kusinen. En märkvärdigare flickidol än Momo är svårt att hitta – i tovigt hår och en för stor herrkostym med den speciella superkraften att kunna lyssna på sina medmänniskor. Hon är ett hundraårigt barn som trollbinder alla åldrar.
Men när Roj sätter upp Momo är det inte på något sätt 70-tals-nostalgi utan helt tidlöst riktigt.
Ensemblen lyckas verkligen så en tankeställare i publiken. Vem drar nytta av att man hela tiden arbetar snabbare och snabbare? Vem lägger beslag på de inarbetade timmarna och till vilken nytta?
Gatusoparen Beppo sopade förut gatorna som ett konststycke men sedan tidsagenterna, som lever på stulen tid, belägrade staden jäktar han fram utan att knappt hinna andas. Det är en iscensättning av Marx teorier både om det obetalda arbetet och alienationen, fast så att alla förstår.
”Har du verkligen tid med det här?” frågar programbladet trotsigt. Men tänk istället vad häftigt det är att den 38 personer stora ensemblen lagt ner så mycket gratis tid åt något de verkligen tror på. Skådespeleriet är riktigt bra och den största insatsen gör barnen. De är fantastiska under de 2,5 timmarna, men så har Ende och regissörerna Marmegård och Tirzitis vigt en alldeles speciell roll åt barnen.
Elin Gauffin
Nej till vinst på vård och omsorg!
"Det ska bli spännande att se hur de utvecklar den här verksamheten" sa Socialnämndens moderate ordförande Sven Gustavsson som höll i jippot och lovar fler privatiseringar inom vård och omsorg.
Men det blir ingen överraskning visar Caremas historia. Likt andra riskkapitalist-ägda företag som är inriktade på att göra vinster går historien igen med neddragningar på personalen och snålande på de äldre.
Från socialdemokratin i Haninge kommer det ingen opposition, snarare applåder.
"Sätt punkt för debatten om vinster i välfärden och låt kapitalisterna göra jobbet" skrev oppositionsrådet Robert Noord (S) och rapportförfattaren för tankesmedjan Urban(S) Magnus Sundberg på SvD:s brännpunkt. På Noords blogg haglar kritiken bland kommentarerna: "Du seglar under falsk flagga Robert, du hör hemma bland moderaterna! Jag skäms att jag en gång trodde på dig!"
Högerpolitiken har slagit hårt mot vården både under borgerligt och socialdemokratiska styren.
Privatiseringen av apoteken har lett till stora prisökningar, "Vårdval Stockholm" slog ut förorternas vårdcentraler och ständiga nedskärningar i landstingen är vardag. Av 17 jämförbara länder i Europa har Sverige minst antal vårdplatser. Ingenstans i Europa försvinner vårdplatserna så snabbt visar fkta från OECD. Tyskland har tre gånger så många vårdplatser per invånare och Belgien har dubbelt så många sjukhussängplatser än Sverige.
Vård och omsorg är en rättighet, inte en handelsvara. Ett stopp på vårdslakt och privatiseringar kommer inte komma från de politiker som sitter i de rikas knän. Det behövs ett vårduppror av anställda, anhöriga och brukare som sätter ner foten och vägrar subventionera fåtalets vinster på vår allas bekostnad.
Lina Thörnblom
Kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge
Läsvärt: Miljardklipp på skattepengar
fredag 25 mars 2011
Bomber i revolutionens intresse?
Hur långt Västmakterna är beredda att gå och hur länge är oklart. Och vad är det verkliga syftet bakom missilerna och stridsflygplanen?
Det handlar om ”Ett gyllene tillfälle att träna stridspiloter och att säkra tillgången på olja. Det är skälen till varför flera länder nu anfaller mål i Libyen, inte för att stoppa folkets lidande.” Det säger Abdulhadi Khalaf, från Centrum för Mellanösternstudier på Lunds universitet till Dagens Nyheter den 22 mars.
Det är massornas revolutioner som kan åstadkomma verklig förändring, som Egypten och Tunisien har visat.
Nu vacklar Jemens diktator Saleh och de första demonstrationerna har ägt rum i Syrien och Saudi-arabien.
måndag 21 mars 2011
Libyen: Nej till västmakternas intervention
Revolutionärer i Libyen kanske tror att detta kommer att hjälpa dem, men de misstar sig. Det ligger nakna ekonomiska och politiska beräkningar bakom imperialistmakternas beslut. Det är inte fråga om en livlina som kan "rädda" revolutionen, i ordets verkliga betydelse, från Gaddafi. De stora imperialistmakterna beslöt sig för de nu vill dra fördel av revolutionen för att försöka byta ut Gaddafis regim mot en mer pålitligt sådan.
Läs hela artikeln
Robert Bechert, Committee for a Workers' International
Stoppa tvångsutvisningarna!
torsdag 17 mars 2011
RS överklagar nedläggning av Jordbromalmsskolan till förvaltningsrätten
Mattias Bernhardsson (RS) |
Jag överklagar beslutet med hänvisning till kommunallagen under kapitel 2 om "Kommunernas och landstingens befogenheter":
> paragraf 2: "Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat" och
> paragraf 3: "Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det"
Jag vill utöver detta att förvaltningsrätten också utreder om förfarandet kring nedläggningen skett i enlighet med kommunallagen:
24/11 2010: meddelas personalen att skolan avvecklas.
25/11 2010: går ett brev ut till föräldrarna att skolan avvecklas.Varken ledamöter i kommunfullmäktige eller Grund- och förskolenämnden känner då till att skolan ska avvecklas. De enda som känner till är delar av förvaltningen och kommunledningen.
30/11 2010: kommer Jordbromalmsskolans avveckling upp under punkten "delegationsbeslut" på Grund- och förskolenämndens möte. Mötet beslutar att till nämndmötet i december komma med ett förslag för upphörandet med intagning för elever till årskurs 6 i Jordbromalmsskolan till läsåret 11/12 och att ta fram en avvecklingsplan fram tills nämndsammanträdet i februari 2011. Nämndens protokoll från 30/11 innehåller felaktigheter kring vilka som tjänstgjorde och deltog under beslutet och ändras i efterhand.
3/12 2010: meddelas kommunfullmäktige samtidigt som allmännheten om avvecklingen genom media. Kommunledningens pressmeddelande slår fast att "Jordbromalmsskolan avvecklas".
7/3 2011: Nedläggningsbeslutet minoritets-återremmitteras på kommunfullmäktige med motivet att kostnader och hur kommunens ekonomi påverkas skall utredas.
15/3 2011: Kommunledningen har inte utrett enligt återemmitteringsbeslutet med hänvisning till att ekonomi och kostnader inte skulle vara relevant. Ändå angav nämndordföranden Alexandra Anstrell (M) ekonomi och lokalkostnader som orsak i ABC-nytts sändning efter kommunfullmäktigesammanträdet den 7 mars såväl som i Radio Stockholm onsdagen den 16 mars, dagen efter nedläggningsbeslutet.
1. Överklagan enligt 2 kap 2 §:
Alla har rätt till en likvärdig utbildning. Men så är inte fallet i Haninge. Jordbromalmsskolan läggs ner därför att den ligger i det invandrartäta arbetarområdet Jordbro. Skolor i mer välbärgade områden läggs inte ned. Moderaterna, som leder kommunledningen, fick 55 procent av rösterna i Dalarö men bara 12-15 procent i området där Jordbromalmsskolan ligger. Dalarö skola är den enda skola som undantas från att ta emot skolelever från Jordbromalmsskolan.
Den borgerliga majoriteten (M, KD, FP, C, MP) hävdar att det finns en högstadieskola för mycket i Haninge kommun. Därför vill de lägga ner Jordbromalmsskolan.
Majoriteten anför följande argument för nedläggning av just Jordbromalmsskolan; för få elever; för litet elevunderlag; en ekonomisk börda för kommunen; en stökig miljö; och för låga betyg.
Enligt kommunallagen kan "sakliga skäl" utgöra undantag från att behandla alla lika. Men ingen av sak-argumenten håller för en nedläggning. Därför går jag igenom fakta i sak på det som majoriteten anfört enligt följande:
Antal elever:
> Ca 240 elever går på Jordbromalmsskolan medan ca 90 går på Dalarö skola. Nedläggningen av Jordbromalmsskolan innebär att elevernas fria skolval inte respekteras.
Ekonomi:
> Jordbromalmsskolans ekonomiska resultat för 2009 var + 348 000 kr och för 2010 + 273 000 kr medan Dalarö skola gick back med nästan två miljoner: - 914 000 kr 2009 och - 940 000 kr 2010. (Henrik Boström, Ekonom, Kommunstyrelseförvaltningen, Budget & Redovisningsenheten)
> Vid nedläggning kommer skollokalerna stå tomma och kosta kommunen väldigt stora pengar under många år. Dessutom ska elever erbjudas busskort och nya skolbyggnader, troligen baracker, måste byggas för att eleverna ska få plats vid de andra kommunala skolorna. Det finns ingen ingen koll på hur nedläggningen drabbar kommunen ekonomiskt.
Lokalkostnader:
> Dalarö skola har 42 procent dyrare lokalkostnader för högstadiet per elev jämfört med Jordbromalmsskolan. (själv räknat utifrån lokalkostnader och antal elever enligt siffror från Henrik Boström, Ekonom, Kommunstyrelseförvaltningen, Budget & Redovisningsenheten)
En skola för mycket:
> Majoriteten drev igenom på ordiniarie kommunfullmäktigemötet (7 mars) att nyetablerade friskolor ska ges 3 000 kr extra per elev. Grunden för förslaget är att det ska ge fler skolplatser. Hur kan det då finnas en skola för mycket?
Elevunderlag:
> Jordbro är en av de största kommundelarna. Kommunen har skyldighet att erbjuda skolgång i en så stor kommundel. Majoriteten pekar på att enbart 30 procent av eleverna i Jordbro valt Jordbromalmsskolan. Det är en manipulerabar siffra. Faktum är att 60 procent av eleverna i södra Jordbro (det tills nyligen vanliga upptagningsområdet) valde Jordbromalmsskolan. Genom att räkna in norra Jordbro sjunker siffran till ca 40 procent. För bara två år sedan fanns två upptagningsomåden, norra och södra Jordbro. Kvarnbäcksskolan i norra området stängdes pga förluster då många som bor i norra Jordbro valde Handen. Då förvaltningen började räkna in de ca 160 elever från norra området i Jordbromalmsskolans upptagningsområde ges ett intryck av ett större fall i statistiken än i verkligheten. Genom att sedan enbart räkna de som valt Jordbromalmsskolan i första hand, inte hur många som började där, tar man ner siffran till 30 procent.
I jämförelser har Jordbro bättre siffror än Brandbergen där färre valde Brandbergsskolan.
Stökigt:
> Kommunens egen enkät visar att Jordbromalmsskolans högstadium är bäst i test, bl a bäst trivsel, trygghet och inlärning på lektionerna. (http://www.skolweb.haninge.se/templates/Page____42399.aspx)
> Enligt egen jämförelse mellan skolor utifrån siffror från statens folkhälsoinstitut är psykosomatiska besvär ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och nästan 4 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Likaså är alkohol mer än 4 gånger så stort problem på Lyckebyskolan och 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Och koncentrationssvårigheter är ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och mer än 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
Länkar FHI:
Jordbromalmsskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Jordbromalmsskolan_Haninge_0136.pdf
Söderbymalmsskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Soderbymalmsskolan_Haninge_0136.pdf
Lyckebyskolan: http://www.fhi.se/Documents/Vart-uppdrag/BoU/Resultat%20av%20kartl%C3%A4ggning/01%20Stockholms%20l%C3%A4n/0136%20Haninge/Skolor%20i%20kommunen/9_Lyckebyskolan_Haninge_0136.pdf
Betyg:
> För det första kan man inte jämföra betygsgenomsnitt mellan skolor i helt skilda socialgruppsområden. Elever från Jordbro som valt Jordbromalmsskolan klarar sig faktiskt bättre än elever från Jordbro som valt andra skolor (Jonas Beilerts powerpoint, jonas.beilert@haninge.se). Det är en relevant jämförelse. Nästan alla förberedelseklasser för nyanlända flyktingbarn finns på Jordbromalmsskolan. Det klart att det sänker betygsgenomsnittet. Och genom att skolan tagit emot nyanlända från hela Haninge så har det samtidigt höjt betygsgenomsnittet på de andra skolorna.
> Skolresultaten har förbättrats i takt med att elevantalet sjunkit då eleverna fått mer uppmärksamhet och hjälp. Små skolor och små klasser är något bra.
Slutsatser:
Om det nu finns "en skola för mycket" så är det enligt majoritetens egna kriterier - speciellt ekonomi, elevantal och lokalkostnader - fel att lägga ner Jordbromalmsskolan. Men ingen skola behöver stängas, ens ur ekonomisk synpunkt då kommunen har ett mycket stort ekonomiskt överskott år efter år. Argumentet om "en skola för mycket" är en efterhandskonstruktion då det är uppenbart att majoriteten bestämde sig för att lägga ner Jordbromalmsskolan utan att titta på andra skolors situationer. Orsaken till att det är just Jordbromalmsskolan som stängs är att det berör människor som är mindre välställda. Beslutet innebär en klass- och etnisk diskriminering.
2. Överklagan enligt 2 kap 3 §:
> Nedläggningen kommer påverka eleverna skolresultat och hälsa negativt om de trängs ihop på andra skolor, oavsett om det är i befintliga (och därmed större) klasser eller i baracker. I nämndens riskanalys är det inte utrett hur klasstorlekar, hälsa eller studieresultat påverkas.
> Alla har rätt till en skola i sitt närområde. De elever som idag går på Jordbromalmsskolan kommer att få en restid på minst en timme mer per dag, tid som kunnat läggas på läxläsning.
> Idag finns specialkompetens på Jordbromalmsskolan i form av t ex aspergersklasser. Nedläggning och flytt innebär en mycket stökigare tillvaro för dessa elever.
> Elever som hamnar på t ex Söderbymalmsskolan exponeras för en mer utsatt miljö vad gäller tobak och alkohol (Statens folkhälsoinsitut, se tidigare länk)
> Nedläggningen och avsaknaden av högstadium drabbar handeln i Jordbro centrum och gör kommundelen mindre livskraftig.
> Nedläggningen kommer ha en kraftig tillbakaverkande effekt på hela kommundelen. Närhet till skola är det viktigaste när barnfamiljer väljer bostadsområde. (http://thehub.skanska.com/Upload/10027/2/PRM_Skanska_IUS_Sifo_FINAL.pdf)
Jag som överklagar beslutet är själv Jordbrobo och beslutet angår alla som bor i Jordbro och berörs/drabbas av nedläggningen.
Motståndet mot nedläggning av högstadiet i Jordbro är kompakt bland lärare, elever, föreningar, företagarna i Jordbro centrum m fl. Kampanjen "Uppror för Jordbros framtid" har krävt att nya Höglundaskolan (klar ca 2013) ska ha ett högstadium och att fram tills dess ska Jordbromalmsskolan vara kvar.
Mvh
Mattias Bernhardsson
17/3 2011
Gruppledare / kommunfullmäktigeledamot Rättvisepartiet Socialisterna Haninge
> Läs Mattias Bernhardsson svar på Kommunledningens yttrande på anmälan
Läsvärt i DN om Jordbromalmsskolan
onsdag 16 mars 2011
Expropriatörena måste bli exproprierade
”Någonting är ruttet i finansvärlden och sprider sig över hela samhället. I USA, visade siffror nyligen, har de 400 rikaste individerna lika mycket pengar som hela den nedre halvan av befolkningen. Detta handlar i huvudsak om aktörer i finansbranschen… De har ju inte förtjänat pengarna. Tvärtom har de, om vi nu exempelvis talar om de allra rikaste, hedgefond-handlare, ofta fattat vanvettiga beslut och tagit oerhörda risker med andras pengar”, skrev Isobel Hadley-Kamptz i helgen på Expressens ledarsida. Så sant, så sant.
Läs hela artikeln här
Per Olsson
Läs alla Per Olssons krönikor "I marginalen"
Borgarna drev igenom nedläggning av Jordbromalmsskolan i fullmäktige - RS överklagar
De enskilda miljöpartister och andra ledamöter ur den borgerliga majoriteten som sagt till personal, föräldrar och elever att de är emot nedläggningen röstade ändå för nedläggningen. Partipiskan och en fortsatt plats vid köttgrytan vägde för dessa tyngre än att rakryggad stå för en politisk uppfattning såväl som framtiden för Jordbros unga.
Det extrainkallade mötet var resultatet av att skolans nedläggning återemmitterats (skjutits upp med stöd av en tredjedel av ledamöterna) från förra veckans sammanträde (läs om debatten här). Återemmitteringsgrunden var att kommunledningen skulle utreda de ekonomiska konsekvenserna av skolnedläggningen då skolhyror, investeringskostnader för skolbaracker, busskort m m kommer öka drastiskt.
Men borgarna vägrade helt enkelt besvara detta med hänvisning till att ekonomi och kostnader inte var viktiga. Ändå var det just ekonomi och lokalkostnader som angavs som huvudorsaken för nedläggning i nästan alla inlägg såväl som när den moderate nämndordföranden Alexandra Anstrell (M) framträdde i ABC-nytt i förra veckan och i Radio Stockholm imorse (onsdag 16/3).
Borgarna har ständigt upprepat att för få elever valt Jordbromalmsskolan (240 jämfört med de 92 som går på Dalarö skola) och att resurser ska gå till undervisning istället för lokalkostnader. När vi från Rättvisepartiet Socialisterna frågat hur borgarna kan försvara att vi ska betala för en 100 procent tom skola utan undervisning har de påpassligt sagt att "ekonomi och kostnader är inte viktiga".
I samma stund som ett argument för nedläggning motbevisats med fakta har borgarna bytt fot och kastat in nya argument. Orsaken är att de inte kan svara på varför skolor i välbärgade områden tillåts gå med stora underkott och ha upp till 42 procent dyrare lokalkostnader utan att läggas ner för den sakens skull.
Det är tydligt hur borgarna struntar i Jordbros framtid. Moderaterna fick bara 12-15 procent av rösterna i Jordbro i valet. Under förra veckans debatt skolkade en toppolitiker med hänvisning till vasaloppet (ett lopp som gick dagen innan mötet han skolkade ifrån), under gårdagens debatt skolkade en annan topppolitiker för att se hockey på Hovet och andra borgerliga ledamöter satt och sov på en bänk utanför sammanträdet tills omröstningen då "röstnings-ringklockan" ordföranden sätter igång väckte dem. Då gick de åter in i sammanträdet för att rösta JA till nedläggning utan att ha lyssnat på debatten.
- Ni bara står och maler på, klagade Folkpartiets kommunalråd Peter Olevik Dunder (FP) och försvarade de som sov då det var "svårt att hålla sig vaken" när oppositionen talade.
Nedläggningen är, oavsett vilka nya argument borgarna kastar in eller hur vakna de är, en medveten diskrimining av barn och unga i arbetarfamiljer samt barn och unga av annan etnisk bakrund.
Debatterna i kommunfullmäktige är ett skådespel i sig och blottar borgarnas ihåliga politik. Men för att rädda skolan hade det behövts ännu större protester. Därför är det viktigt att kampanjen "Uppror för Jordbros Framtid" forsätter.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna är de sista att ge upp en strid. Kamp lönar sig. Det visade vi när den tidigare socialdemokratiska majoriteten till slut tvingades avskaffa skollunchavgifterna på gymnasiet. Vi börjar med att överklaga beslutet att lägga ner skolan till förvaltningsrätten för brott mot kommunallagens bestämmelser, bl a att alla ska behandlas lika. Utbildning ska inte vara en klassfråga.
Sanna Tefke, Rättvisepartiet Socialisterna
RS kräver:
> Nya Höglundaskolan ska ha ett högstadium - max 20 elever per klass.
> Fram tills dess ska Jordbromalmsskolan stå kvar.
> Nej till vinstdrivande eller religiösa friskolor.
> Flexibla lokalhyror där skolan betalar för de lokaler de behöver. Tomma lokaler kan nyttjas av andra verksamheter.
> Ett nybyggt Jordbro centrum som kommunen själv äger, med reglerade hyror.
> Ett utvecklingsprogram för Jordbro som jordbroborna själva får rösta fram.
> Använd kommunens vinst på 146 miljoner till skola, omsorg och service.
torsdag 10 mars 2011
Haninge kommun länkar till rasistisk hemsida men stoppar RS
Den borgeriga kommunledningen i Haninge har i flera år visat hur svarslösa de är politiskt mot Rättvisepartiet Socialisterna (RS). Under valet utestängdes RS från partiledardebatten, partiets valplakat plockades ner, valsedlar försvann från vallokaler och så har visan fortsatt.
Att kommunens hemsida länkar till alla partiers lokala hemsidor/bloggar utom Rättvisepartiet Socialisternas (beslut i kommunstyrelsen) är inte bara odemokratiskt utan avslöjande. Moderaterna har inga problem att länka till Sverigedemokraternas rasistiska inlägg. Däremot blir det stopp för RS och därmed de enda socialistiska svaren på kapitalismens kris, högerpolitiken, rasismen, kvinnoförtrycket samt exempel på kamp som tvingat nedskärningspolitikerna till reträtt.
Borgarnas försök att utestänga och trycka ner RS som enda opposition mot deras högerpolitik är mest pinsamt för dem själva och tyder på en makalös politisk svaghet. RS blogg är ändå väl läst och partiets arbete högt uppskattat av de som drabbas av borgarnas klasspolitik. Moderaternas lokala blogg har 135 unika besökare per månad. Det är lika många besökare som RS lokala blogg hade igår.
Miljardärsklubben kongressar
tisdag 8 mars 2011
Beslut om nedläggning av Jordbromalmsskolan skjöts upp en vecka efter hård debatt
Utanför måndagens kommunfullmäktigemöte i Haninge protesterade elever och lärare mot nedläggningan av Jordbromalmsskolan.
- Nya Höglundaskolan ska ha ett högstadium med max 20 elevr i varje klass! Fram tills dess ska Jordbromalmsskolan vara kvar! Vi säger också nej till att kommunala skolor ska ersättas av vinstdrivande eller religiösa friskolor. Det behövs ett utvecklingsprogram för Jordbro som jordbromborna själva får rösta fram. Vi kräver att kommunens stora överskott på 146 miljoner kr används till skola, omsorg och service, sa Rättvisepartiet Socialisternas talare Cynthia Gomez Rojas.
Extrastolar fick sättas fram när folk sen vällde in i kommmunfullmäktigesalen. Debatten om Jordbromalmsskolan varade i flera timmar och många gånger fick ordföranden Marietta de Pourbaix-Lundin (M) slå med sin klubba när åhörarna applåderade "fel" talare, närmre bestämt de som talade mot nedläggning.
Borgarnas ordförande i Grund- och förskolenämnden Alexandra Anstrell (M) beklagade i vanlig ordning nedläggningen av skolan med att "det finns en högstadieskola för mycket" i kommunen och att då för få elever valt Jordbromalmsskolan så har de "inget annat val" än att stänga just den skolan. Kommunalrådet Peter olevik Dunder (FP) hävdade att Jordbromalmsskolan var en ekonomisk börda för kommunen.
Mattias Bernhardsson gav svar på tal:
> 340 lever valde Jordbromalmsskolan medan 92 elever valde Dalarö skola.
> Jordbromalmsskolans ekonomiska resultat för 2009 och 2010 var + 348 000 kr och 273 000 kr medan Dalarö skola gick back med nästan två miljoner: - 914 000 kr och - 940 000 kr.
> Dalarö skola har 42 procent dyrare lokalkostnader per elev jämfört med Jordbromalmsskolan.
- Enligt borgarnas logik är det Dalarö skola som borde läggas ner. Vi i RS tycker inte att det finns en skola för mycket, tvärtom. Men dessa fakta talar sitt tydliga språk. Borgarna diskriminerar elever i arbetarområden och gynnar elever i mer välbärgade områden. På Dalarö skola går det 16-18 elever per klass medan det andra kommunala skolor går 22 till över 30 elever per klass. Vi tänker bestrida nedläggningen i länsrätten med stöd av kommunallagen, stycke 2, paragraf två: kommuner ska behandla sina medlemmar lika. Alla har rätt till en likvärdig utbildning!
Anstrell (M) svarade bara på en del: att elevpengen borde gå till undervisning och inte tomma skollokaler.
- Det är politikernas fel att skollokaler slukar skolpengar. Kommunerna började redan under 1990-talet att höja hyrorna för skollokalerna man själva ägde för att på så sätt sno åt sig öronmärkta pengar från staten som skulle gå till skolan. Och det är erat system som innebär att skolor betalar för tomma skollokaler. Vi i RS vill införa flexibla lokalhyror som innebär att man bara betalar för lokaler som används.
Mattias Bernhardsson (RS) svarade också svartmålningen om Jordbromalmsskolan som stökig med hjälp av färsk statistik från folkhälsoinstitutet:
> Psykosomatiska besvär är ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och nästan 4 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Alkohol är mer än 4 gånger så stort problem på Lyckebyskolan och 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
> Koncentrationssvårigheter är ett dubbelt så stort problem på Lyckebyskolan och mer än 3 gånger så stort problem på Söderbymalmsskolan.
Dessa fakta blev tydligen för mycket att hantera för borgarna som snabbt bytte spår till att hävda att elever på Jordbromalmsskolan har dåliga betyg och inte vill integrera sig! Natasha Ringblom (M) menade att det var för hög koncentration av elever med invandrarbakgrund och de hade allt att vinna på att få komma till andra skolor och "integreras".
Mattias Bernhardsson (RS) begärde replik:
- För det första kan man inte jämföra betygsgenomsnitt mellan skolor i helt skilda socialgruppsområden. Elever från Jordbro som valt Jordbromalmsskolan har bättre betygsgenomsnitt än elever från Jordbro som val andra skolor. Det visar hur bra lärare det finns på skolan. Det var ni politiker som valde att samla alla förberedelseklasser för nyanlända flyktingbarn på Jordbromalmsskolan. Det klart att det sänker betygsgenomsnittet. Och genom att skolan tagit emot nyanlända från hela Haninge så har det samtidigt höjt betygsgenomsnittet på de andra skolorna. Vad borgarna gör är att först besluta att samla alla nyanlända på en skola och sen använda det som argument för nedläggning! Så här ser borgarnas "integration" ut: stänga skolan, ta bort 10 läkare från vårdcentral och ta bort föräldrars möjligheter till trygga anställningar och rätt tillheltid!
Borgarnas idé av integration verkar vara att elever trängs in i större klasser i baracker istället för riktiga skollokaler.
RS, S och V skulle inte fått egen majoritet för att stoppa nedläggningen. Däremot räckte det med en tredjedel av röstarna för att återemittera ärendet med krav på bättre underlag till beslutet. Det innebär att beslutet om nedläggning skjuts till ett extra sammanträde nästa måndag och köper extra tid till kampanjen.
Borgarna röstade också igenom att kommunen ska ge 3 000 kr extra per elev till friskolor som vill etablera sig, något RS varnade för kommer leda till risk för ännu mer skolnedläggningar.
- Det är absurt att ge ytterligare konkurrensfördelar till vinstjagande friskolor samtidigt som man lägger ner Jordbromalmsskolan och det finns enorma behov av upprustning i övriga kommunala skolor efter nedskärningarna bl a 2007, sa Sanna Tefke från RS.
Läs mer om bakgrunden här
Moderaterna osynliggör HBT-personer
Martina Mossberg från Moderaterna svarade att kommunen visst jobbar mot homofobi, även om det inte står så i demokratiberedningens uppgifter. Det faller under diskrimineringslagstiftningen vilken nämns i förslaget, sa Mossberg (M) som tyckte att man inte kunde nämna "alla grupper" i samhället som är utsatta.
- Detta visar hur HBT-personer osynliggjörs, svarade Tefke (RS). RS anser inte att homofobin "bara" är en av många problem. Ingen annan grupp i samhället löper lika stor risk att utsättas för våld! Och det homofoba våldet har ökat drastiskt.
RS ändringsförslag gick till votering och röstades ner med siffrorna 46 mot, 10 för och 2 som avstod. Förutom RS två röster, röstade de två vänsterpartisterna för förslaget och sex socialdemokrater.
onsdag 2 mars 2011
Guldägg till rövarbaroner
En löneökning på 3 procent för Finansförbundets medlemmar skulle kosta ca 600 miljoner kronor, det är knappt en (1!) procent av vad de fyra storbankerna tjänade netto, det vill säga redovisade i vinst efter kreditförluster, nedskrivningar och skatter 2010.
Den sammanlagda vinsten för Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank landade på 50 miljarder kronor i fjol. Medan bankanställda erbjuds några ören väntar ett eldorado för bankernas direktörer, ägare och styrelseledamöter.
SEB:s aktieutdelning ökar exempelvis med hela 50 procent, 3 300 miljoner kronor vill bankens styrelse dela ut. Det motsvarar en fjärdedel av bankens totala personalkostnader. De andra storbankerna vill inte vara sämre utan delar också ut miljardbelopp till sina akieägare.
Vinstmaskinen Nordea höjer sin utdelning med 16 procent till 10,3 miljarder kronor, vilket var någon miljard mer än vad de flesta räknat med. Därtill avsätts cirka 1,5 miljarder kronor i bonusar, ”till en utvald grupp medarbetare”. För att komma med i gruppen utvalda medarbetare måsta man vara miljonär, vanliga bankanställda gör sig icke besvär. Ingen bank är för övrigt så generös när det gäller bonusar och löner till sina chefer som halvstatliga Nordea. Men det skiter regeringen i och låtsas som om det regnar småspik över bankdirektörer.
Även bankernas styrelseledamöter kan se fram mot en extra slant i år. Det måste löna sig att sova igenom bankernas styrelsemötena, menar ledamöterna och ger sig själva en ordentlig arvodeshöjning. ”Handelsbankens ordförande sticker ut ordentligt med en arvodesökning på 30 procent till 3 miljoner kronor. Även i SEB kan styrelsen se fram emot en arvodesökning. Ordförande Marcus Wallenbergs ersättning ökar med nära 200 000 kronor till 2,3 miljoner kronor. Samtidigt har övriga styrelseledamöters arvoden stigit med 20 procent.”, rapporterade Svenska Dagbladet den 25 februari.
Ingen payback till de anställda, men istället en väldig massa pay me till direktörer, ägare och styrelseledamöter. Sådan är kapitalismen.
Per Olsson