Nedläggningen av Jordbromalmsskolan är en del av borgarnas klass- och segregationspolitik

Nedläggningen av Jordbromlamsskolan har uppmärksammat segregationen i hela skolan och hur "det fria skolvalet", d v s att skolor ska konkurrera med varandra, slår hårt mot arbetarområden och arbetarbarn. Friskolorna har exploderat i antal medan kommunala skolor, främst i förorten dräneras på resurser. Nu vill borgarna även ge konkurrensfördelar, 3000 kr extra per elev, till nyetablerade friskolor.
Borgarna i Haninge tog chansen att föreslå nedläggning när färre än väntat valde Jordbromalmsksolan i höstens skolval. Men de 240 elever som valde skolan berövas sitt skolval.
Eleverna i Jordbromalmsskolan har i genomsnitt högre betygsgenomsnitt än elever från samma område som gått i andra högstadieskolor i kommunen. Skolresultaten har förbättrats i takt med att antalet elever sjunkit. Många upplever att det blivit mindre stökigt och att eleverna fått mer uppmärksamhet. På andra skolor där elevantalet ökat har skolresultaten påverkats negativt.
Då kommer borgarna med de ekonomiska argumenten. Men bara vad gäller Jordbro. Borgarna har inte föreslagit nedläggning av Dalarö skola trots att de har ännu färre elever. Det är tydligt att små skolor och små klasser bara passar i mer välbärgade områden där borgarnas väljare bor och deras egna barn går i skolan.
Dalarö skola har t o m undantagits fran att ta emot elever från Jordbro vid nedläggningen medan andra skolor som redan är överfulla ska ta emot. I Grund- och förskolenämndens konsekvensanalys finns scenariot att skolorna kan stoppa in elever i redan befintliga klasser. Resultatet blir rekordstora klasser där alla elever drabbas och att eleverna från Jordbromalm splittras upp.
Nämndens åtgärdsplan är en pappersprodukt som saknar varje form av verklighet eller förståelse för skolpersonalen. T e x ska eventuell oro, ångest eller sorg bland lärarna åtgärdas genom gemensam fika på tisdagar! Som om ingen skulle behöva tänka på vem som kommer hamna på övertalighetslistan det talas om. Om ett "vi och dem"-tänkande uppstår bland lärarna ska rektor svara med att förmedla en "vi-känsla"! Som om lärarna som förlorar sina elever och inte vet om de kommer ha jobb skulle stämma in i ett "ja nu lägger VI ner skolan" och blir bästa vän med kommunalrådet.
Striden om högstadieskolan i Jordbro är inte över. Kampanjen "Uppror för Jordbros framtid" mobiliserar till ännu en demonstration utanför det avgörande kommunfullmäktigemötet den 7 mars.