"Uppror för Jordbros framtid"

”Uppror för Jordbros framtid” sprids som en löpeld. Från vänster: lärarna Houshmand Bagheri, Ibrahim Baki, Moha Mohand, Jonas Lundin, eleven Jim Nu­nez, lärarna Åke Almli, Carita Bagheri, Ali Altinkaynak och Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson.

Kampen för att rädda högstadiet i Jordbro fortsätter. Det nystartade ”Uppror för Jordbros framtid” mobiliserar till demonstration utanför det extrainkallade kommunfullmäktigemötet på tisdag den 18 januari (kl 18.30 vid kommunhuset i Handen), ett möte som enbart ska handla om skolorna i Jordbro. Den borgerliga kommunledningen (M, FP, C, KD och MP) vill lägga ner Jordbromalmsskolan och pressa in eleverna i andra redan trångbodda skolor. Personal på Ribbyskolan befarar att klasstorlekarna kan öka från dagens snitt på 28 elever per klass till mellan 33 och 38 (!) elever per klass.

Förra gången Jordbromalmsskolan var hotad av nedläggning ville de ansvariga (då Socialdemokraternas kommunledning) klämma in eleverna i andra eftersatta skolor och öka segregationen med två upptagningsområden i Jordbro, nord och syd. Efter protester från föräldrar, personal och elever backade politikerna och tvingades lyssna. Resultatet var att en ny F9-skola skulle byggas. Men nu säger borgarna att den nya Höglundaskolan, som ska stå klar 2013/1014, ska vara utan högstadium trots att Jordbro är en av de största kommundelarna.

Martina Mossberg (M), den avgående ordföranden i Grund- och förskolenämnden och nu tillträdande kommunalrådet, talar om att nedläggningen är en effekt av ”valfriheten”, att många valt skolor utanför Jordbro. Den så kallade valfrihetsreformen, som en S-ledd regering genomförde med stöd från M, tvingar skolor att konkurrera med varandra, med skolnedläggningar och orättvis resursfördelning som resultat.

– De 250 elever som valt att gå här ska väl också har rätt till sitt skolval, säger Carita Bagheri, lärare på skolan sedan tolv år tillbaka.

Många lärare säger att när det blir färre elever i klasserna känner de sig tryggare och de kan få den hjälp och uppmärksamhet de behöver.

Trots att politikerna skurit ner år efter år och baktalat både kommundelen och skolan har meritvärdena ökat. Personalen har en unik kompetens. Jordbromalmsskolans högstadium har utsetts till bästa högstadiet i kommunens enkät under tre år i rad, t ex bäst trivsel, trygghet och inlärning på lektionerna.

– Vi kräver att den nya Höglundaskolan ska ha ett högstadium, att Jordbromalmsskolan ska stå kvar fram till dess och att all skolpersonal ska få vara kvar, säger Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson, en av initiativtagarna till kampanjen ”Uppror för Jordbros framtid”.

Kampanjen är ett upprop med krav på upprustning av hela Jordbro, den kommundel i Haninge som är mest drabbad av högerstyret. Exemplen är många; vårdcentralen har förlorat 10 anställda; barngrupperna är för stora; bostädernas underhåll är kraftigt eftersatt; det satsas för lite på ungas fritid och föreningslivet; Jordbro centrum förfaller medan butiksägare tyngs av allt högre hyror och många har tvingats slå igen.

Bara på ett par veckor har ett femtiotal ställt sig bakom uppropet; lärare på Jordbromalmsskolan; fritidsledare på Ung 137 och Jordbrogården; personal på Lugna gatan, föreningen Träffen, parleken och moskén (IKUS) samt nästan alla butiksägare i Jordbro centrum.

Nu sprids uppropen som en löpeld. Uppror för Jordbros framtid bjuder in alla till stormöte i Jordbromalmsskolans aula tisdagen den 25 januari för att diskutera situationen i Jordbro. Kampanjen kräver att högstadiet ska vara kvar, levande centrum och trygga gator, upprustning av vård, omsorg, bostäder och service samt att Jordbros framtid ska avgöras genom samråd med boende, anställda och brukare. Högstadiet i Jordbro har räddats tidigare, också uppemot 100 lärarjobb i Haninge. Men det krävs, då som nu, stora kampanjer med demonstrationer och strejker, där alla berörda behöver engagera sig för att det ska få effekt.

RS Jordbro