Elev- och lärarprotester utanför extrainsatt kommunfullmäktige: Rör inte vår skola!

Nätverket ”Uppror för Jordbros framtid” samlade ett 70-tal lärare, föräldrar och elever på demonstrationen till försvar för Jordbromalmsskolan utanför det extrainsatta kommunfullmäktigemötet i frågan den 18 januari. På demonstrationen var det ”öppen mick” så en rad lärare och elever gick upp och talade.

Läraren Cecilia Cruzat framhöll att barnen är vår framtid och det är dem det måste satsas på.

Föräldern Annika berättade att hennes dotter går i aspbergerklassen som idag fungerar väldigt bra. Men nu är dottern väldigt förtvivlad och förstår inte hur de kan bestämma att det inte ska finnas en närskola.

Läraren Carita Bagheri sa att det finns stora fördelar med en mindre skola, att man kommer varandra närmare.

Elevaktivisten Jim Nunez berättade att han aldrig varit intresserad av politik förut men att nedläggningshotet mot skolan fått honom att nu bli intresserad av hur saker och ting hänger ihop.

Kuratorn Elisabeth Kling underströk vikten av den samlade kompetensen man har upparbetat bland Jordbromalmspersonalens team. Den kommer oundvikligen splittras upp vid en nedläggning.

Läraren Houshmand Bagheri, sa att pendeltåg till skolan inte är ett alternativ.

Kampanjledaren Ali Altinkaynak, också lärare, frågade vad det är för "valfrihet" att köra över de 240 barn och familjer som har valt Jordbromalmsskolan.

Kommunfullmäktigeledamoten Mattias Bernhardsson, från Rättvisepartiet Socialisterna, höll i demonstrationen och peppade med kampexempel på hur skolor tidigare räddats genom protester.

Gilbert de Wendel (M), som fram till nyligen var kommunstyrelsens ordförande, kom förbi och ropade ”Nej!” på frågan om skolan skulle vara kvar. Han ville inte stanna och lyssna på vad lärare och föräldrar hade att säga men sammanfattade sin egen syn i frågan med orden ”Man kan inte få allt man vill ha”.

Kommunfullmäktigedebatten startade med inledning från den nya kommunstyrelseordföranden Martina Mossberg, moderaterna, som fram till januari varit ordförande för grund- och förskolenämnden och ansvarig för den den dåliga hanteringen av fallet Jordbromalmsskolan. Hon talade nästan inget om skolan utan om allmänna fraser som ”Haningeandan” och ”Varumärket Jordbro”.

Robert Noord från Socialdemokraterna följde därpå och poängterade frågans allvar, att det har aldrig förut varit ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte på oppositionens begäran. Han koncentrerade sig på att ifrågasätta högerns taktik, att vara helt tysta om detta under hela valrörelsen och sedan gå ut med ett pressmeddelande den 3 december över nämndens huvud med rubriken ”Jordbromalmsskolan läggs ner” - innan ett beslut ens är fattat.

Varje gång Martina Mossberg (M) pressades med konkreta argument och fakta av sina motståndare svarade hon att ”det krävs mod i politiken”.

Nafi Ciglin från Vänsterpartiet replikerade med att det inte är modigt att lägga ner skolor.

Raymond Svensson från Centerpartiet överträffade Mossberg (M) i frågan om högerns ”mod”. Han sa: ”Det finns en gräns – nu måste vi agera” som om det vore olydiga barn han talade om när det är 240 barn som förlorar den skola de har valt och en kommundel som blir helt utan högstadium.

Peter Olevik Dunder, Folkpartiet, liknade Jordbro vid glesbygden vilket upprörde Mattias Bernhardsson (RS) och andra ledamöter från Jordbro där det bor 10 000 invånare.

Ulla Gisslar (S) redogjorde för hur resultaten bland eleverna på Jordbromalmsskolan står sig riktigt bra i jämförelse med andra skolor, att de t om har bättre betyg än de som väljer andra skolor. Haningeelever väljer inte bara bort Jordbromalmsskolan utan Haninges skolor överhuvudtaget, till förmån för skolor i Stockholm eller åt det hållet. Flera ledamöter påpekade att många elever på Jordbromalmskolan hämtar syskon på förskola eller handlar efter skolan och detta blir mycket svårare om de går i skola i annan stadsdel.

Rättvisepartiet Socialisternas Mattias Bernhardsson slog hål på de falska argumenten borgarna använt. Påståendet att 240 elever är för få motbevisades lätt då han pekade på flera andra skolor i mer välställda områden är ännu mindre utan att det ses som ett problem. Påståendet att "man måste vara effektiv med lokalkostnader" visade Mattias med borgarnas lösning vara raka motsatsen då nya Höglundaskolan byggs för att "någon gång i framtiden" kunna rymma upp till 1000 elever - det logiska är att göra den nya skolan till en F9-skola från starten som Rättvisepartiet Socialisterna driver på för. Borgarnas stora ord om att utöka bostadsbeståndet fick också svar på tal då Mattias Bernhardsson (RS) visade hur skolan påverkar hela kommundelens utveckling. Skanskas senaste rapport slår fast att närheten till skola är det viktigaste familjer tittar på när de bedömmer om de ska flytta till ett område.

Efter protesterna och kommunfullmäktigemötet står det klart att högstadiet fortfarande kan räddas. Det finns tvivel även bland borgerliga ledamöter. Kampanjen kommer att fortsätta med stormöte nästa vecka, fler som ansluter sig till uppropet och nya protester.

Elin Gauffin