Miljöpartiets högerpolitik diskuteras fram i jacuzzin

Miljöpartiets nya gruppledare i Haninge, Anna Melker, skriver glädjefullt på kommunledningens officiella blogg efter deras senaste konferens på Smådalarö gård, hur trevligt och "inspirerande" tre-rättersmiddag, jacuzzibad och hotellrum var.

Oppositionsrådet Robert Noord (S) kommenterar att han "har inget emot att kommunledningen åker på konferens. Tvärtom, det är säkert nödvändigt för att leda kommunen".

Däremot är Noord kritisk till att Melker inte skrev vad konferensen handlade om. Som om en konferens för fortsatt högerpolitik med nedskärningar och privatiseringar skulle få jacuzzi, tre-rätters och sprit för haningebornas pengar att se bättre ut?

Under sin korta tid har Melker och Miljöpartiet hunnit rösta för högre arvoden för politikerna och en dränering av Haninges skola och omsorg med 40 miljoner i skattesänkningar. I debatten om nedläggningen av Jordbromalmsskolan har miljöpartisterna suttit tysta men stödjer nedläggningen. Politik är att "prioritera" sa en annan borgerlig kollega i en fullmäktigedebatt. Det blir mer och mer klart hur Miljöpartiet prioriterar.

Vi säger:

>> Politiker ska leva på arbetarlön

>> Slopa representationen på kommuninvånarnas bekostnad

av Mattias Bernhardsson

kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge

80 på möte för att rädda högstadiet i Jordbro

Nätverket ”Uppror för Jordbros framtid” hade sitt första stormöte i Jordbromalmsskolans aula med 80 deltagare.

Många ungdomar, elever, föräldrar, lärare och folk från föreningslivet slöt upp. Inriktningen var tydlig – skolan ska räddas.
Förutom representanter från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) – som deltar i kampanjen – var även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på plats för att uttrycka sitt stöd till kampanjen.
Mötet totalsågade politikernas argument om att det hela rör sig om en lokalkostnadsfråga.
På mötet beslutades om att ha en demonstration utanför grund- och förskolenämndens möte den 9 februari, samt en demonstration utanför kommunfullmäktige den 7 mars, när det slutgiltiga beslutet ska fattas.
– Det går att förändra saker och ting när folk bara vill, titta bara på Tunisien, sa läraren Ali Altinkaynak och hoppades på en 500 personer stark demonstration den 7 mars.
Alla på mötet tog också varsitt papper med kontaktuppgifter till samtliga ledamöter och ersättare i grund- och förskolenämnden, för att kunna pressa dessa att ändra sig om beslutet att lägga ner Jordbromalmsskolan.
– Kamp lönar sig, vi har besegrat kommunledningen förr! berättade Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Lina Thörnblom om skolstrejkerna och demonstrationerna 2007 som tvingade politikerna att skjuta till över 50 miljoner till skolan och avskaffandet av skollunchavgifter 2006.
En arbetsgrupp bildades för att verkställa stormötets beslut – att göra en kampanjplan för mobilisering inför demonstrationerna, skriva en debattartikel till de stora tidningarna samt att kräva att nämndmötet ska hållas öppet och inte slutet.
Mötet diskuterade inte bara Jordbromalmsskolans framtid utan att det även krävs kamp för upprustning av hela Jordbro – centrum, service och bostäder.
RS Jordbro

Från vänster: Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson och läraren Ali Altinkaynak

Fåfäng - bara förnamnet

Den förre Electroluxchefen Michael Treschow har sällat sig till dem som tycker att det var bättre förr. Anledningen är att tidigare behövde direktörerna inte ståta offentligt med sina löner och bonusar.

– När jag började för många år se­dan visste styrelsen inte ens vad vd ha­de för lön. Det var en hemlig överenskommelse mellan honom och ordföranden, säger Michael Treschow till Dagens Nyheter den 24 januari.

Han säger vidare att de höga vd-lönerna motiveras av ”direktörernas fåfänga”.

Och han borde veta. Som Electrolux vd (verkställande direktör) låg han som nummer tre på direktörernas egen topplönelista. År 1998 kammade han hem hela 12,3 miljoner kronor.

Efter att ha lämnat vd-posten blev han Electrolux ordförande. År 2002 utsågs Treschow till styrelseordförande i Ericsson. När han i fjol meddelade att han skulle lämna det uppdraget hade antalet Ericssonanställda mer än halverats – från 110 000 till 40 000.

Men Treschow var nöjd; som Ericssons styrelseordförande har han plockat hem miljonarvoden varje år. Av bara farten fick även Ericssons dåvarande vd Carl-Henric Svanberg varje år ett rejält lönelyft. (Det är samme Svanberg som sedan blev ökänd ordförande för miljöbovarnas miljöbo – oljejätten BP.)

”Ericssons avgående vd Carl-Henric Svanberg drog in 42 miljoner kronor i lön och annan ersättning för fjolåret. Det är en höjning med 27 procent jämfört med vad han drog in 2008. Det är rimligt, tycker styrelseordföranden Michael Treschow som fick lika mycket påökt… Han kunde under fjolåret gläd­ja sig åt tjockare lönekuvert och ett nytt all time high – 4,2 miljoner kronor i ersättning.”, rapporterade tidningen Affärsvärlden i mars 2010.

Treschow fick alltså 4,2 miljoner kronor för ett par sammanträden om året, inte illa. Totalt fick han 11, 5 miljoner kronor i arvode på att sitta i ett par bolagsstyrelser i fjol. ”Vi är väl alla lite fåfänga och söker erkänsla”, säger Treschow som förklaring till sina mil-jonarvoden.

Fåfäng? Det är väl bara förnamnet.

Det nya året var inte många da­gar gammalt innan Försvarsmaktens ÖB Sverker Göranson slog på krigstrumman för mer pengar till fler soldater och vapen. De 40 miljarder som det så kallade försvaret redan har fått räcker inte, påstår ÖB.

ÖB Göranson – ännu en ÖverBetald lögnare.

Per Olsson

Kom och diskutera Jordbros framtid!

Klicka på affischen för större bild

Ny S-paroll: "Våga vara M"

Partiernas valanalyser har duggat tätt efter valet. I dagarna var det dags för Socialdemokraterna i Stockholms län att leverera sin.

Ska man sammanfatta analysen be­ror det särskilda S-raset i Stockholm på att på partiet inte nog mycket plagiera­de Moderaterna. Förutom att skylla på det ”rödgröna” samarbetet skriver man att: ”Vi förlorade slaget om regeringsdugligheten eftersom Moderaternas företrädare uppfattades som mer kompe- tenta än våra. Vi upplevdes som omoderna och i avsaknad av framtidsagen­da. Vi tog inte Moderaternas förnyelse på tillräckligt stort allvar och missbedömde därför vår politiska motståndare.”

Detta anses vara det huvudsakliga skälet till varför bara 13 procent av de i länet som har ett jobb röstade på S, i Sverige som helhet rörde det sig om 22 procent av de förvärvsarbetande.

”Står du mitt i livet med barn, villa, Volvo och vovve? Då röstade du nog inte på oss. I åldersgruppen 31-64 år och bland villa/radhus/småhus-ägare är Moderaterna största parti”, konstaterar valanalysen.

För att vinna dessa lyckligt lottade väljare som har såväl jobb som villa och vovve efterlyser länets S-toppar mer av socialdemokratisk högerpolitik, vilket bland annat betyder mer bilar och min­dre kollektivtrafik. S skulle exempelvis ha sagt klart ja till Förbifart Stockholm – Sveriges genom tiderna största och dyraste motorvägsprojekt – och inte lo­vat extra miljarder till kollektivtrafiken. S skulle även ha sagt ja till rut-avdrag, det skulle ha gynnat både husse och vovve och gett S-valslogan ”Mer tid att leva” ett innehåll, vilket ”butler-förslaget” inte klarade av. F-n tro’t.

Om rut-avdragets pigjobb heter det att ”arbete är bättre än bidrag, helt enkelt”, skriver man och låter som ett eko av Reinfeldt och Borg.

Vidare föreslås ett stopp för skattehöjningar och ”mer positiv framtoning”, hur det nu ska vara möjligt, till ”privata driftsformer och valfrihet”.

Under rubriken ”förslag till åtgärder” hittar man följande: ”Överväg ett kommunalt och regionalt skattehöjningsstopp, våga säga ja till konkurrensutsättning, våga säga ja till utförsäljningar när det behövs och driv egen politik istället för att gnälla”. Vilken ”egen politik”? Våga vara moderat är S i Stockholms läns nya paroll.

Ett är säkert, med sådan så kallad opposition kan den styrande högeralliansen i Stockholms län och riket sova lugnt.

Per Olsson

Elev- och lärarprotester utanför extrainsatt kommunfullmäktige: Rör inte vår skola!

Nätverket ”Uppror för Jordbros framtid” samlade ett 70-tal lärare, föräldrar och elever på demonstrationen till försvar för Jordbromalmsskolan utanför det extrainsatta kommunfullmäktigemötet i frågan den 18 januari. På demonstrationen var det ”öppen mick” så en rad lärare och elever gick upp och talade.

Läraren Cecilia Cruzat framhöll att barnen är vår framtid och det är dem det måste satsas på.

Föräldern Annika berättade att hennes dotter går i aspbergerklassen som idag fungerar väldigt bra. Men nu är dottern väldigt förtvivlad och förstår inte hur de kan bestämma att det inte ska finnas en närskola.

Läraren Carita Bagheri sa att det finns stora fördelar med en mindre skola, att man kommer varandra närmare.

Elevaktivisten Jim Nunez berättade att han aldrig varit intresserad av politik förut men att nedläggningshotet mot skolan fått honom att nu bli intresserad av hur saker och ting hänger ihop.

Kuratorn Elisabeth Kling underströk vikten av den samlade kompetensen man har upparbetat bland Jordbromalmspersonalens team. Den kommer oundvikligen splittras upp vid en nedläggning.

Läraren Houshmand Bagheri, sa att pendeltåg till skolan inte är ett alternativ.

Kampanjledaren Ali Altinkaynak, också lärare, frågade vad det är för "valfrihet" att köra över de 240 barn och familjer som har valt Jordbromalmsskolan.

Kommunfullmäktigeledamoten Mattias Bernhardsson, från Rättvisepartiet Socialisterna, höll i demonstrationen och peppade med kampexempel på hur skolor tidigare räddats genom protester.

Gilbert de Wendel (M), som fram till nyligen var kommunstyrelsens ordförande, kom förbi och ropade ”Nej!” på frågan om skolan skulle vara kvar. Han ville inte stanna och lyssna på vad lärare och föräldrar hade att säga men sammanfattade sin egen syn i frågan med orden ”Man kan inte få allt man vill ha”.

Kommunfullmäktigedebatten startade med inledning från den nya kommunstyrelseordföranden Martina Mossberg, moderaterna, som fram till januari varit ordförande för grund- och förskolenämnden och ansvarig för den den dåliga hanteringen av fallet Jordbromalmsskolan. Hon talade nästan inget om skolan utan om allmänna fraser som ”Haningeandan” och ”Varumärket Jordbro”.

Robert Noord från Socialdemokraterna följde därpå och poängterade frågans allvar, att det har aldrig förut varit ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte på oppositionens begäran. Han koncentrerade sig på att ifrågasätta högerns taktik, att vara helt tysta om detta under hela valrörelsen och sedan gå ut med ett pressmeddelande den 3 december över nämndens huvud med rubriken ”Jordbromalmsskolan läggs ner” - innan ett beslut ens är fattat.

Varje gång Martina Mossberg (M) pressades med konkreta argument och fakta av sina motståndare svarade hon att ”det krävs mod i politiken”.

Nafi Ciglin från Vänsterpartiet replikerade med att det inte är modigt att lägga ner skolor.

Raymond Svensson från Centerpartiet överträffade Mossberg (M) i frågan om högerns ”mod”. Han sa: ”Det finns en gräns – nu måste vi agera” som om det vore olydiga barn han talade om när det är 240 barn som förlorar den skola de har valt och en kommundel som blir helt utan högstadium.

Peter Olevik Dunder, Folkpartiet, liknade Jordbro vid glesbygden vilket upprörde Mattias Bernhardsson (RS) och andra ledamöter från Jordbro där det bor 10 000 invånare.

Ulla Gisslar (S) redogjorde för hur resultaten bland eleverna på Jordbromalmsskolan står sig riktigt bra i jämförelse med andra skolor, att de t om har bättre betyg än de som väljer andra skolor. Haningeelever väljer inte bara bort Jordbromalmsskolan utan Haninges skolor överhuvudtaget, till förmån för skolor i Stockholm eller åt det hållet. Flera ledamöter påpekade att många elever på Jordbromalmskolan hämtar syskon på förskola eller handlar efter skolan och detta blir mycket svårare om de går i skola i annan stadsdel.

Rättvisepartiet Socialisternas Mattias Bernhardsson slog hål på de falska argumenten borgarna använt. Påståendet att 240 elever är för få motbevisades lätt då han pekade på flera andra skolor i mer välställda områden är ännu mindre utan att det ses som ett problem. Påståendet att "man måste vara effektiv med lokalkostnader" visade Mattias med borgarnas lösning vara raka motsatsen då nya Höglundaskolan byggs för att "någon gång i framtiden" kunna rymma upp till 1000 elever - det logiska är att göra den nya skolan till en F9-skola från starten som Rättvisepartiet Socialisterna driver på för. Borgarnas stora ord om att utöka bostadsbeståndet fick också svar på tal då Mattias Bernhardsson (RS) visade hur skolan påverkar hela kommundelens utveckling. Skanskas senaste rapport slår fast att närheten till skola är det viktigaste familjer tittar på när de bedömmer om de ska flytta till ett område.

Efter protesterna och kommunfullmäktigemötet står det klart att högstadiet fortfarande kan räddas. Det finns tvivel även bland borgerliga ledamöter. Kampanjen kommer att fortsätta med stormöte nästa vecka, fler som ansluter sig till uppropet och nya protester.

Elin Gauffin

"Uppror för Jordbros framtid"

”Uppror för Jordbros framtid” sprids som en löpeld. Från vänster: lärarna Houshmand Bagheri, Ibrahim Baki, Moha Mohand, Jonas Lundin, eleven Jim Nu­nez, lärarna Åke Almli, Carita Bagheri, Ali Altinkaynak och Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson.

Kampen för att rädda högstadiet i Jordbro fortsätter. Det nystartade ”Uppror för Jordbros framtid” mobiliserar till demonstration utanför det extrainkallade kommunfullmäktigemötet på tisdag den 18 januari (kl 18.30 vid kommunhuset i Handen), ett möte som enbart ska handla om skolorna i Jordbro. Den borgerliga kommunledningen (M, FP, C, KD och MP) vill lägga ner Jordbromalmsskolan och pressa in eleverna i andra redan trångbodda skolor. Personal på Ribbyskolan befarar att klasstorlekarna kan öka från dagens snitt på 28 elever per klass till mellan 33 och 38 (!) elever per klass.

Förra gången Jordbromalmsskolan var hotad av nedläggning ville de ansvariga (då Socialdemokraternas kommunledning) klämma in eleverna i andra eftersatta skolor och öka segregationen med två upptagningsområden i Jordbro, nord och syd. Efter protester från föräldrar, personal och elever backade politikerna och tvingades lyssna. Resultatet var att en ny F9-skola skulle byggas. Men nu säger borgarna att den nya Höglundaskolan, som ska stå klar 2013/1014, ska vara utan högstadium trots att Jordbro är en av de största kommundelarna.

Martina Mossberg (M), den avgående ordföranden i Grund- och förskolenämnden och nu tillträdande kommunalrådet, talar om att nedläggningen är en effekt av ”valfriheten”, att många valt skolor utanför Jordbro. Den så kallade valfrihetsreformen, som en S-ledd regering genomförde med stöd från M, tvingar skolor att konkurrera med varandra, med skolnedläggningar och orättvis resursfördelning som resultat.

– De 250 elever som valt att gå här ska väl också har rätt till sitt skolval, säger Carita Bagheri, lärare på skolan sedan tolv år tillbaka.

Många lärare säger att när det blir färre elever i klasserna känner de sig tryggare och de kan få den hjälp och uppmärksamhet de behöver.

Trots att politikerna skurit ner år efter år och baktalat både kommundelen och skolan har meritvärdena ökat. Personalen har en unik kompetens. Jordbromalmsskolans högstadium har utsetts till bästa högstadiet i kommunens enkät under tre år i rad, t ex bäst trivsel, trygghet och inlärning på lektionerna.

– Vi kräver att den nya Höglundaskolan ska ha ett högstadium, att Jordbromalmsskolan ska stå kvar fram till dess och att all skolpersonal ska få vara kvar, säger Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledamot Mattias Bernhardsson, en av initiativtagarna till kampanjen ”Uppror för Jordbros framtid”.

Kampanjen är ett upprop med krav på upprustning av hela Jordbro, den kommundel i Haninge som är mest drabbad av högerstyret. Exemplen är många; vårdcentralen har förlorat 10 anställda; barngrupperna är för stora; bostädernas underhåll är kraftigt eftersatt; det satsas för lite på ungas fritid och föreningslivet; Jordbro centrum förfaller medan butiksägare tyngs av allt högre hyror och många har tvingats slå igen.

Bara på ett par veckor har ett femtiotal ställt sig bakom uppropet; lärare på Jordbromalmsskolan; fritidsledare på Ung 137 och Jordbrogården; personal på Lugna gatan, föreningen Träffen, parleken och moskén (IKUS) samt nästan alla butiksägare i Jordbro centrum.

Nu sprids uppropen som en löpeld. Uppror för Jordbros framtid bjuder in alla till stormöte i Jordbromalmsskolans aula tisdagen den 25 januari för att diskutera situationen i Jordbro. Kampanjen kräver att högstadiet ska vara kvar, levande centrum och trygga gator, upprustning av vård, omsorg, bostäder och service samt att Jordbros framtid ska avgöras genom samråd med boende, anställda och brukare. Högstadiet i Jordbro har räddats tidigare, också uppemot 100 lärarjobb i Haninge. Men det krävs, då som nu, stora kampanjer med demonstrationer och strejker, där alla berörda behöver engagera sig för att det ska få effekt.

RS Jordbro

Allt för en god middag

I Västernorrland är ”nedskärningar­na de procentuellt sett största som ålagts vården i Sverige”, enligt SVT Mittnytt i februari 2010.

Efter att ha sparkat hundratals vårdanställda, bland annat försvann 242 årsarbeten vid Sundsvalls sjukhus i fjol, och satt svenskt rekord i nedskärningar tyckte landstingspolitikerna i Västernorrlands län att man kunde avsluta året gott och belöna sig själv med en ordentlig julmiddag. Middagen som hölls i anslutning till landstingsfullmäktiges möte den 24 november kostade skattebetalarna dryga 53 000 kronor. För att de 104 politikerna och cheftjänstemännen skulla kunna få sin tre-rätters middag med underhållning var man tvungen att ändra reglerna – lands­tinget förbjuder nämligen intern representation. Men det nya landstingsrådet Hans Hedlund (C) ansåg att det borde göras undantag från denna regel. Och han var inte ensam, alla partier i landstinget stod bakom middagen och Hedlund.

De kvarvarande vårdanställda fick dock ingen julklapp, inte ens en almanacka som åtminstone vissa fått tidiga­re. Västernorrlands landstingspolitiker är dock inte lika snåla mot cheferna. Politikernas frikostighet kände inga gränser när Sundsvalls sjukhus fick en ny direktör vid namn Sigbjörn Olofsson. Han fick är ett guldkantat avtal som försäkrade honom 140 000 kronor i månaden fram till år 2014. Den lönen skulle han få oavsett om han fick sparken innan 2014 eller själv sade upp sig. Tala om fallskärm, om han säger upp sig eller sparkas nu kan han inkassera totalt 7 miljoner kronor fram till 2014.

Anders L Johansson som är tillförordnad landstingsdirektör, vilket innebär att han sitter som landstingsdirektör fram till den sista juni i år, får också han 140 000 kronor i månaden, vilket gör honom till Norrlands bäst avlönade landstingsdirektör.

Konsultfirman Mantec, som lands­tinget anlitade för att genomföra alla vårdnedskärningar, kostade över 50 miljoner kronor. ”Att spara är dyrt. Åtminstone för sjukhuset i Sundsvall som betalat närmare sex miljoner kronor till konsultfirman Mantec i år. Veckotaxan är 85 000 kronor per konsult”, noterade Sundsvalls Tidning för drygt ett år sedan.

Politikerna frossar och slänger ut miljontals kronor på konsulter och chefer samtidigt som vården går under när ”landstinget måste spara”.

Per Olsson