Det första citatet:
"Det betyder, menar Mats Öhlin, att man i Haninge kommun har lyckats ge eleverna i tvåan en så god undervisning i matematik att deras sociala förutsättningar kan överbyggas - helt. Det är nästan för bra för att vara sant. Och det finns de som anser att det inte kan stämma. Personer på olika nivåer i utbildningsorganisationen ifrågasätter starkt de resultat som förvaltningen lyfter fram. I exemplet med matteprovet räcker det inte med att göra jämförelser på skolnivå, det måste ske på individnivå för att vara tillförlitligt, menar man. Men de som har invändningar vill inte träda fram med namn. De är rädda för att uttrycka åsikter som avviker från kommunledningens. Flera som har gjort det säger sig ha råkat i onåd, någon har i förtäckta ordalag uppmanats att sluta.När jag lägger fram det för Mats Öhlin låter han sig inte bekomma. Han säger lugnt att organisationen präglas av ett oerhört öppet klimat och en oerhört vänlig atmosfär.- Vi försöker inte förbjuda någon att ha sina åsikter. Däremot har vi starka åsikter och ett tydligt uppdrag. Tycker man om det ska man jobba hos oss, tycker man inte om det - ja, det är ingen som tvingas att jobba här ..."
Det andra citatet:
"Med utgångspunkten att alla organisationer måste kontrollera om de uppnår tänkta resultat valde man att bygga den nya skolan i Haninge på kunskapskontroller. Testerna börjar i förskolan och fortsätter hela vägen upp i skolsystemet.Sen de infördes har resultaten, särskilt i de lägre åldrarna, tagit glädjeskutt, säger Mats Öhlin. Det sista ordet puffar han fram med ett skratt. I en skola blev 96 procent av treorna godkända i en kunskapskontroll i matematik. Ettornas test enligt läsutvecklingsschemat LUS lyser också fram. 91 procent av eleverna klarade målen 2008.Dessa resultat har fått uppmärksamhet i media, både i reportage och i kommunledningens flitigt producerade debattartiklar. Haninge lyfts fram som ett föredöme och studiebesöken från andra kommuner och andra länder är många. Här ser det ut att finnas något nytt, något som skapar en förändring.Vad studiebesökarna inte känner till, är den interna uppfattningen att framgångarna överdrivs."
Vad gäller det första citatet så är det chockerande att höra Mats Öhlin först påstå att det är ett "oerhört öppet klimat" för att direkt efter säga "tycker man inte om det - ja, det är ingen som tvingas att jobba här". Något som är svårt att förstå är att en sådan inställning finns hos en person som Mats Öhlin som ju är medlem i Vänsterpartiet och sitter med i Vänsterpartiets arbetsgrupp för utbildningspolitik. Tråkigt för de anställda är att de verkar stå helt ensamma i detta utan stöd av sina fackliga företrädare. Mona Ekholm, ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Haninge, säger i artikeln "... om man inte vill arbeta på det sätt som arbetsgivarna har bestämt. Då kanske man ska sluta."
Det intressanta i det andra citatet är den interna uppfattningen inom Haninges skolorganisation, att de så omtalade framgångarna för Haninge är överdrivna. Detta är helt riktigt. Den politiska ledningen och den högsta ledningen inom förvaltningen går om och om igen ut i media och påstår att Haninges resultat 2004 var så dåliga men att sedan man genomförde sina förändringar så har resultaten förbättrats drastiskt. Detta påstås helt utan några bevis som går att kontrollera för utomstående eller resultat som går att jämföra med andra kommuner. Det enda som finns att gå på är Haninges egna kunskapskontroller och förvaltningsledningens helt ovetenskapliga analyser av dem.
Jag vill till skillnad mot artikeln hävda att framgångarna på grund av förändringarna inte bara har överdrivits, de är helt påhittade. Haninge ligger än idag dåligt till i de undersökningar som man låg så dåligt till i 2004 och jämfört med övriga kommuner så tillhör Haninge än idag till en av de sämsta skolkommunerna i landet. Det enda som har förbättrats är att ungefär 12 procent fler idag går ut med betyg i nian som ger dem behörighet för fortsatta studier i gymnasiet jämfört med 2003. Detta vill Haninges politiker och förvaltning övertyga folk om beror på förändringarna som de har genomfört. Den verkliga anledningen är snarare att de elever som gick ut nian 2003 var de elever som började ettan precis när effekterna av formatorskandalen slog ner som en bomb i Haninge vilket ovanpå effekterna av 90-talskrisen gjorde att Haninge fick skära ner med 25 procent inom skola och barnomsorg, mycket mer än övriga kommuner. Haninge betalade under många år av på skulderna genom en hårt bantad verksamhet och några år in på 2000-talet var det mesta återbetalt och verksamheten kunde börja återhämta sig. Det är inte konstigt att eleverna som började skolan när Haninge i praktiken gick i konkurs hade de lägsta resultaten när de gick ut nian, det är dock dem Haninges ledande politiker och högsta förvaltning har valt att jämföra med. Ohederligt? Det är upp till dig själv att avgöra!
Tobias Lindberg
