Skolverket sätter kontroll- och betygsfundamentalisterna på plats

I en artikel, Barn testas och bedöms i förskolan, på Allt om barn.se uppmärksammas att skolverket varnar för att allt fler förskolebarn testas och bedöms i förskolan trots att det strider mot förskolans läroplan.

I artikeln står det:

Skolans krav på mätbar kunskap letar sig in i förskolan. Det visar en utvärdering som Skolverket gjort tio år efter att förskolan fick en egen läroplan. På alltfler svenska förskolor bedöms barns prestationer genom bland annat individuella utvecklingsplaner, IUP, och olika typer av diagnos- och bedömningsmaterial. Utvecklingen har gått fort. År 2002 använde 10 procent av Sveriges kommuner IUP i förskolan, 2007 var siffran 48 procent. I 60 procent av kommunerna testas dessutom barnens språkutveckling på olika sätt.

I tidningen Förskolan skriver man i en artikeln Läroplanen - en snabb succé:

I nästan hälften av landets kommuner har man infört någon form av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolan. Ofta efter beslut eller krav från politiker eller ledningsansvariga. 2002 hade bara 10 procent av förskolorna infört IUP, nu är det 48 procent. Enligt undersökningen är personal och rektorer oftare tveksamma eller direkt skeptiska till att införa IUP. De är, liksom Skolverket, oroade över den ökade bedömningen av enskilda barn. Något som strider helt mot läroplanens intentioner, säger Gunnar Åsén.
- Barn bedöms i förskolan på ett sätt som det inte var tänkt. Förskolan har
inga uppnåendemål för sin verksamhet som grundskolan utan bara strävansmål som beskriver inriktningen på arbetet. Det ställs inga krav på att man ska ha IUP i förskolan.
Vanligast är att man använder material för bedömning av barns språkutveckling. Bedömning av läsutveckling och matematisk utveckling förekommer också. En utveckling som Skolverket inte är helt nöjd med.
- Forskningen visar att ett ökat användande av tester inte gynnar lärande på längre sikt. Vi ser en liknande utveckling i flera andra länder där förskolan satsar allt mer på språkutveckling och matematik och verksamheten allt mer blir en förberedelse för skolan, säger Lena M Olsson.

Denna utveckling, med fler och tidigare kontroller och omdömen, beskrivs ibland som att det sker en "skolifiering" av förskolan, dvs att förskolans pedagogik mer och mer får stå tillbaks för skolans traditionella pedagogik med uppnåendemål och mätbara utvärderingsmetoder.

Utvecklingen är för tillfället särskilt stark här i Haninge kommun då alla etablerade partier från höger till vänster, med Martina Mossberg (m) och Robert Noord (s) i spetsen, är för kunskapskontroller i förskolan (4-åringar) och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna (6-åringar). Till och med Vänsterpartiet i Haninge stödjer utvecklingen trots att partiet nationellt är emot. De högsta tjänstemännen och politikerna har energiskt drivit på med fullt stöd från Dagens Nyheter som skrivit flera artiklar på ämnet och till och med givit Haninges socialdemokrater full tillgång till Sveriges största opinionsverktyg DN Debatt.

Rättvisepartiet Socialisterna är det enda partiet i Haninge som har kämpar mot kunskapskontroller i förskolan och betygsliknande omdömen i förskoleklasserna. Vi har argumenterat mot utvecklingen i Haninge kommunfullmäktige och hänvisat till Skolverkets utredningar och den internationella forskning de stödjer sig på som visar att tidiga kontroller kan påverka små barn negativt. Förespråkarna av kunskapskontrollerna har å sin sida aldrig hänvisat till seriös forskning utan endast hänvisat till egna föga vetenskapliga utvärderingar av kunskapskontrollernas resultat. När övriga partierna inte lyssnade på fakta beslutad vi oss i våras för att överklaga användandet av kunskapskontroller till Skolverket och införandet av betygsliknande omdömen i förskoleklasserna till Länsrätten och Skolverket. Överklagandeprocessen är långsam men innan årets slut skall Skolverkets utredning om kunskapskontrollerna vara klar och utredningen om betygsliknande omdömen borde inte dröja mycket längre. Som det verkar, om man ser till utredningen Tio år efter förskolereformen, kommer Skolverket slå fast att kunskapskontroller i förskolan strider mot förskolans läroplan, Lpfö 98, eftersom man inte får ha uppnåendemål i förskolan. I förarbetena till förskolans läroplan, proposition 1997/98:93 "Läroplan för förskolan", står det dessutom väldigt tydligt i avsnitt 7.1:

I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas och inga betyg eller omdömen skall utfärdas. Förskolan är en pedagogisk verksamhet i vilken barn kan börja vid olika åldrar och delta i under olika lång tid. Förskolan skall vara trygg, utvecklande och lärorik för alla barn som deltar, utifrån vars och ens förutsättningar. Av den anledningen anser regeringen att det inte är lämpligt att använda mål att uppnå i förskolans läroplan. Sammanfattningsvis anser regeringen att förskolans läroplan skall innehålla endast en typ av verksamhetsmål, nämligen mål att sträva mot för det enskilda barnets utveckling och lärande.

Hur utslaget blir när det gäller betygsliknande omdömen är inte lika självklart eftersom läroplanen för skolan, Lpo 94, och dess förarbeten inte är lika tydliga vad gäller uppnåendemål. Mycket pekar dock på att det inte borde vara tillåtet med betygsliknande omdömen i förskoleklasserna men det återkommer vi till i ett senare inlägg.

Tobias Lindberg
Ersättare i kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna